Aftonbladet – 18 september 1849, sida 3

Article Image
BLANDADE ÄMNEN: BERG RAS I SCHWEIZ. Den 26 Augusti redrasade några stora stycken af det ofvanför Felserg i Schweiz belägna berget, utan att göra någon kada å menniskor eller gendom. Den 28i samma nånad skedde ett nytt ras. Vogelkopf (Fågelhufvudet), en klippmassa af 60—980 fots höjd och 40— ;0 futs bredd lossnade och störtade ned i djupet. Tallarne, som växte derå, slungades högt upp i lufen. Det nedfarande klippstycket stötte så hårdt mot en annan fast klippa, att det gick i flera styccen, som togo olika väg utför sluttningen. Det störta stycket krossade mötande träd, for i långa satser f 150—200 steg öfver åkrar och ängar samt stanrade slutligen i en trädgård, sedan det afbrutit ett tort päronträd med samma lätthet som man sönlerbryter en tändsticka. Detta klippstycke innehöll ingefär 200 kubikfot. Mindre stycken lossna ännu lltjemt på höjden, så att man i trakten fruktar ett Nytt ras. — VINBEREDNING Of rankor utan drufvor och af omogen mais. Vinrankan är en hvar som elst lätt vårdad växt, om man icke vill hafva drufvor deraf; man kan då uppdraga den på mager kallord, endast det sker på ett från väta fritt ställe och man jiakttager, att om hösten, innan frost inräffar, afplocka bladen och nedlägga den aflöfvade ankan under halmbetäckning tills nästa vårfrost ir förbi. Majs växer frodigt äfven i kallare luftstreck, på et jord, men får sällan mogna korn. Stänglarne iro likväl bland de sockerhaltigaste gräsarter, näst ockerrörets. På dessa förhållanden har man i Frankrike grunlat en vinberedning af högst eget slag. Färska vinlöf och gröna maisstänglar, de sednare lubbelt i vigt mot de förra, söndermalas eller sönlerstötas uch öfvergjutas med 6 gånger massans vigt cokhett vatten; blandningen omröres starkt och lemnas att jäsa. Den jäser då till en vanlig dryck, som sedan kan kypras och förbättras likt annat vin. — KinEsIsSKk HAMPA. I södra Frankrike har man med framgång begynt odla denna växt (Lo-ma) och fått mogna frön deraf. Den hinner der till 7 1 8 metres (21 till 24 fots) höjd, och får en stängel if 43 till 20 centimetres (5, till 7 tums) omkrets. vart stånd ger 2 till 3 kilogrammer frö, och så nycket hampa att man deraf iår 4 metre förträfflig vattist. I nordligare luftstreck mognar icke fröet; nen hampvexten uppkommer likväl och ger lika sodt spånadsämne. — UGGLror. Få torde hafva sig bekant, att igglan icke blott är en fullkomligt oskadlig fågel, itan till och med af stor nytta för menniskan. Ron agar blott om natten, då nästan all ungfågel ligger äker i sina bon, och tager förnämligast möss cch nullvadar, som då äro ute i alla riktningar för att plundra kornfälten. — VARAKTIG FÖRKOPPRING AF JERN, utan galranoplastik. På jern fås en fast och glänsande kopvaryta, som kan behandlas med polerstål utan att ossna, om man utspäder saltsyra med 3 gånger så nycket vatten, tilldryper några få droppar kopparvitriollösning, och i denna blandning inlägger det örut med cremortartari och kol blankslipade jernet gra timmar. Genom förnyade inläggningar, med il!sats af några droppar kopparvitriollösning för hvar sång, kan kopparbeläggningen förstärkas efter godtinnande. Det förkopprade jernet lägges slutligen i en stark sodalösning, upptages, torkas och blankpoeras med slammad krita.

18 september 1849, sida 3

Thumbnail