BLANDADE ÄMNEN. TILL KÄLLARMÄSTARN. Parodi på Nyboms sång till Selma. Mins du i går, de glada, gyllne stunder, Då rusad utaf egna toddars makt, Till hälften barn, ett oratoriskt under, Du gifmildt bjöd — på tal af sällspord prakt. Mins då du en student, en skald tillika, Som full och lycklig ömsom satt och gick, Men alltid drack din punsch, den vatturika, Med glas i hand och himlen i sin blick. Nog mins du. Källarmästarn kan ej glömma, Ty han sitt minne på sin tafla bär, Han ritar, när som bäst vi glasen tömma, Vår glädjes skuld med fula siffror der. Han är studenternas och skaldens like, Är bror med hvar och en hans krita rör, Och källarsalen är hans sköna rike, Der han kommando öfver kyparn för. Du lycklig är. Ty jemt jamaika-toddar Du dricker gratis och får heta värd. Studenters bror, du aktar icke knoddar, För dem, min hedersbror, är du för lärd. Men när din rörda talegåfva klingar, Du känner dig så stor och stark och fri; Bonpjourens skört förvandla sig till vingar, När fickorna du händren sticker i. Rik är du ock. Ty aldrig du behöfver Den minsta utgift nånsin tänka på; Frun sköter allt, och litet derutöfver, Om du ibland vid ka-san blow vill stå. Det är att vara rik. Det är din lycka, Der halfförstådd du fram i lifvet går Och hvarje gäst vill med ditt glas få trycka, Ja äfven den din svada ej förstår. Du, hedersbror, är skaldens vän och like, Hvad han behöfver du så väl förstår. Han gästar på kredit uti ditt rike: Der bålens sjö med varma böljor går, Der silfverhalsen Knäckt kring golfvet rullar, Likören gråter ömt på diskens rand. När kyparn slagtar Törnbloms färska bullar Och karfvar lybska metvursten ibland. Godnatt! du allrabästa kund jag känner, Kanske jeg inte bär fär se bror mer? Så sa du sist. Den bittra piken bränner! Tag åter dina ord! Din kund dig ber, Men skulle vi ej råkas, låt mig vara Ett namn uti din skuldbok om ej mer Och ibland dina gäldenärers skara Ett namn som du, men aldrig Minus ser. Gammelbom. (Upsala.) mensa — VIGTIG UPPFINNING FÖR BOKTRYCKERIKON:TEN. Engelska tidningar berätta att man nm kall hafva kommit till ett lyckligt resultat mec ösningen af det sedan en lång tid bearbetade pro lemet att erhålla boktryckeristilar af koppar vilken metall, såsom man vet, mångfaldigt bättre in den vanliga stilmetallen emotstår nötningen a rycket. Det har lyckats att konstruera en apparat om i likhet med ett slags myntmachin afklipper er yrkantigt dragen koppartråd till en viss precis länge ch derefter pressar den å alla sidor med samms: ullkomliga ackuratess, som om den vore gjuten orm, samt medelst en mängd för nämnde ändamå fsedda olika rörelser lemnar några och trettio af. ryck i minuten. Då stilarna härigenom icke erfor. Ira så många serskilda manipulationer som vid der anliga gjutningen, afbrytningen, slipningen och hyf. ingen, så bör skilnaden i priset mellan dessa kop: aroch vanliga stilar ej blifva större än skilnader mellan metallernas värde, men kopparstilarna räk: as hålla 30 å 40 gånger längre. Dessa myntade opparstilar kallas apyrotyper, emedan dertill e nvändes eld.