stol och allmänhet, så vida icke våra giftermålslagar varit i ett så oefterrättligt tillstånd, som för närvarande, Vid handläggningen af detta och åtskilliga andra mindre betydande mål under gårdagen, äfvensom för öfrigt åtskilliga gånger under den sednare tiden, då en mängd vidlyftiga undersökningar hopat sig på 4:de afdelningen, har man varit i tillfälle erfara att ordföranden hr rådman Weser stundom liksom af ett slags otålighet låtit hänföra sig att på ett skrikande sätt tilltala parter och vittnen, och med ett slags knapphändighet upptaga och bestämma öfver hvad som af dem anföres. Då hr Weser åtnjuter en välförtjent aktning för sitt nit och sin skicklighet såsom domare, så skulle allmänheten och rättsökande säkert se med ledsnad, om han gjorde sådant till en vana, hvilket man har allt skäl att önska se bannlyst från domstolarne, emedan de icke en gång derigenom vinna i respekt inför åhörarne. — En gammal gumma hade till kämnersrätten instämt en bryggare för det dennes gumse stångat henne och, om icke bryggaren kommit emellan, stångat ihjel henne. Svaranden nekade att gumsen besitter en sådan ondska, men hade likväl erbjudit henne 40 rdr banko. Dermed var hon icke nöjd, utan ville nödvändigt hafva dubbelt. Då ordföranden i dag frågade om svaranden möjligen ville, för det gumman var gammal och fattig, gifva henne 20 rdr bko, så gick denne in derpå. Det var beskedligt af hr L.! sade domaren. Ja, svarade gumman, det var det visst; men nu ä vi också icke osams mera.v — Korrektionisten Olof Olsson, som är arresterad för stölden hos kamreraren och riddaren m. m. Blom, har för öfverdirektören öfver Stockholms Stads länsfängelser erkänt, det förre fästningsfången Dyring, boende vid Kammakaregatan, varit delaktig i nämnde stöld. I anledning deraf gjordes visitation hos Dyring, der diverse varor, såsom sidenvästtyger, nya skjortor, linneoch ylleväf, m. m. påträffades, samt vid tillfället en flicka vid namn Kreitz, hvilken skall vara fästmö till Dyring, innevar. Hos Kreitz gjordes derefter visitation, der äfven åtskilliga varor, mest tygstycken, handdukar, od. anträffades. Dyring och Kreitz, som af denna anledning inmanades i häkt:, voro till i dag till förhör i poliskammaren uppförde, der båda envist påstodo att de hos dem funna sakerna voro deras egna tillhörigheter. En teaterkikare, som blifvit funnen hos Kreitz, sade hon sig hafva fått af Dyring. D. nekade härför, men ville framställa förhållandet dermed så, att Kreitz fått kikaren till julklapp, utan att veta af hvem, men trott att Dyring hade gifvit henne den. Målet uppsköts tills vidare. Linköping den 8 Sept. Målet angående mordförsöket emot hr vice pastor Willin i Flisby är nu afgjordt vid södra Wedbo häradsrätt, och hafva de båda tilltalade, Zakris Svensson och hans son, Sven Johan Zakrisson, blifvit åt saken fällde, till hela ortens stora tillfredsställelse. Dessa båda missdådare, och i synnerhet den sistnämnde, hafva nemligen under hela ransakningen visat en förhärdelse och en fräckhet, som väckt allmän förtrytelse och förjagat hvarje skymt af medlidande. (0. C.) — Malmö den 3 Sept. För en vecka sedan tilldrog sig den sorgliga händelsen, att e. o. kustvakten Cronholm af våda aflossade ett skott, som träffade timmerarbetaren Hans Larssons sexåriga son, hvilken af såret dagen derpå afled. (S. P.) Eskilstuna. Undersökning rörande de mot Eskilsiunaborgtästaren Sven Hallström gjorda tillmälen för begångna tjenstefel, försiggick i thorsdags den 6 dennes. Fastän icke mer än ett vittne, rådmannen Rystrand på ed afhördes, varade ransakningen från kl. 40 f. m. till kl. 3 e. m. eller 5 runda timmar. Dervid förekom, att borgmästaren för pass, hvilka dels voro utan åtecknad lösen och dels med påtecknade lösningsbelopp 22 å 924 sk., uppburit från 4 rdr till 3 rdr banko, föregifvande att öfverskottet utöfver den lagliga lösen varit en af passuttagaren lemnad frivillig diskretion, fastän personer, som uppmanades att gifva sitt yttrande till protokollet. uppgåfvo att vid efterfrågadt pris på resepass, som af dem blifvit begärda, det billigaste vore, då chartan af passageraren medhades, 4 rdr rgs: att de fleste af de förevisade burskapsbrefyen saknade påteckning af lösen: att ett sådant hade för hög lösen, och att det med ett fastebref förhöll sig på samma sätt. Angående det åt manufakturisten Landin den 47 Januari 4846 meddelade edgångsbevis, för att på fattigväg få fullfölja underdåniga besvär hos Kongl. Maj:t, så lemnades af Hallström, Nystrand och Landin den sammapstämmande uppgiften, att eden sagde dag af Landin fullgjordes hemma hos borgmästaren, men att denne deröfver icke för tillfället förde något protokoll, hvarföre något derom icke i domboken kunnat inflyta. Han hade dock tecknat sig saken till minnes på ett papper, som sedan förkommit; men skulle han författa protokollet då denna papperslapp stode att återfinna, derå han ock trodde det tredje rättsledamoten skulle vara upptecknad, hvars namn hvarken Hallström, Nystrand eller Landin kunde påminna sig. Rådmannen Nystrand fick derpå stiga upp ur rätten, aflägga vittneseden och berättade: att någon dag i början af år 1846 hade Landin kommit till vittnet och bedt vittnet medfölja till borgmästaren Hallström för att assistera såsom rättsledamot uti en edgångsfråga. På af domhafvanden framställd fråga, om rätten satt.? svarades alt de närvarande stodo bredvid borgmästarens bord. Frågan om den bok som begagnades vore lagboken ? besvarades med att borgmästaren hade dertill i be-l, redskap en psalmbok. På ytterligare fråga hvilken den tredje rättsledamoten kunde vara, eller om det icke närvarit flere än Hallström och Nystrand? vidhöll vittnet väl, att det var en person till, men hvem denne person kunde vara, derom förmådde vittnet icke lemna upplysning. — Det åt garfverifabrikören Carl Berglund eller ombud utfärdade pass erkändes, men det finnes icke någon garfverifabrikör Carl Berglund. — För ledande i bevis af det hittills outredda, .uppsköts målet till thorsdagen den 20 den-l nes kl. 40 f. m., dertill en hop vittnen skulle in-J kallas. (E. ÅA.) LANDSORT S-R VIE T IR