Hel VM Or valtllliingens uUuecentralsatlon. Verjemte äro Passys finansförslag och det från rojalisterna utgångna förslaget om grundlagens revision, frågor, som kunna föranleda lifliga debatter. Det demokratiskt-republikanska par!:ct reorganiserar sig så småningom och i stiillct öfver hela Frankrike, såväl i Paris, som i Lyon, i hela det medlersta Frankrike, i åtsijliga af de söåra departementerna. i Lotbringen, Elsas och omkring Jura. I motsats häremot har orleanismenr företrädesvis siagit rot i norr, och legitimismen 1 vester äfvensom i några af de södra departementerna. I Paris begynner man bilda en stor understödskassa med filialafdelningar i departementerna o. s. v. Odilon-Barrot, som bevistat departementalrådets i Laon sessioner, har blifvit återkallad till Paris 1 följd af ange:ägna depesehers ankomst. Den lagstiftande församlingens permanenta utskott var åter församladt den 30 Aug., men prorogerade sig ånyo en vecka i anseende till det lugn, som för närvarande råder i Frankrike. Monitören berättar, att presidenten Bonaparte den 29 Aug. återkommit till Paris för att i Elyste National emottaga sin kusin. markisinnan af Douglas, storhertiginnans at Baden dotter, hvilken på några dagar ankom:ait till Paris. Markisinnan är dotter af enkestorhertiginnan Stephanie de Beauharnais. Hennes gemål är äldste sonen utaf hertigen af Hamilton. Storhertigen af Baden har skrifvit tiil republikens president och tackat honom för det vänskapsfulla sätt, hvarpå han blef emottagen i Frankrike då han genom uppror nödgades fly från sitt land. Såsom bevis, huru väl general Lamoriciere blifvit emottagen i Ryssland berättar Unionn, att lysande fåter blifvit gifna till hans ära och att han flera gånger spisat jemte czaren, hvilken dessutom skänkt bosom en dyrbar medaljong med sitt eget och kejsarinnans porirätter, äfvensom en fullständig tscherkesshöfdingskostym, som med ädelstenar och kons!:nässigt arbetade vapen är värd mer än 10,009 rubel. Lamartines beträngda ekonomiska ställning har bevekt flere rika personer i Paris att vilja öppna en subskription till förmån för den utmärkte skalden. Lamartine har dock afslagit anbudet under förklaring att inkomsten af hans litterära arbeten räckte till. både för hans familj och kreditorer. Ryktesvis talas om ett slags kyrkomöte som skulle hållas i Paris den 135 Sept. I departementerna förberedes en verklig peItitionsstorm mot finansministern Passys förslag om återinförande af den impopulära s. k. dricksskatten. Den 31 Aug. hölls ett långvarigt ministerråd i Elyste National, som äfven bevistades af republikens president. Fråga skulle hafva varit om romerska saken, som blir allt mer och mer kinkig i anseende till påfvens och kardinalernas obenägenhbet för eftergifter. Nu, heter det ändtligen, har dock franska regerinigen fattat energiska beslut. Framtiden skall väl visa detta. Falloux bevistade icke denna konselj. Lucien Murat är bestämd till ambassadör vid spanska bufvet. Monitören vederlägger en uppgift, att fråga skulle hafva varit om att snart uog sammankalla nationalförsamlingen. Från Jura skrifves om en mängd socialistiska emissarier, som resa omkring för att i 5 å 6 större städer förbereda en manifestation till den 13 Sept. Man skulle börja med att Igöra af med tvenne personer: general Changarnier och presidenten Bonaparte. Ett belgiskt blad talar om en rysk not till franska regeringen, hvari Nesselrode skulle tillkännagifva kejsarens afsigt att ofördröjligen draga sina trupper från Ungern. och icke heller i Moldau och Wallachiet qvarlemna flera trupper än som erfordras för lugnets upprätthåliande. I Cahors hade allvarsamma oroligheter utbrutit i följd af 45-centimskattens indrifning. Trupper skulle ditsändas. . Arbetareassociationerna hafva efter februarirevolutionen gjort oerhörda framsteg. I Seiuedepartementet t. e. finnas för närvarande icke mindre än 130 arbetareassociationer, som äro i full verksamhet. Deras antal synes än ytterligare föröka sig. Jerome Bonaparte, f. d. konungen af Westphalen, har besökt Elysge National för utt träffa markisinnan af Douglas. Han kunde vid detta tillfälle icke undvika att träffa äfven sin brorson, republikens president, med hvilken han iksom hans son Napoleon Bonaparte, sedan ingre tid stått i ganska spändt förhållande. Ian anmärkte, att republikens president knapast emottagit sin farbroder, förrän han uppleg i en vagn för att med en annan anförandt resa till Versailles. Corsaire, talar om presidenten Bonaparles lena penningeaffirer och tager för gifvet att ans gage ej kommer att förökas. En ledamot det permanenta utskottet lärer för kort tid dan hafva yttrat: Det bästa mediet att afelpa förlägenheten är — sparsamhet., I Union, skrifves från Ems, att grefven af vambord lofvat flera fransmän, som ytterligare lat besöka honom, att få träffa honom i blenz den 2 och 3 Sept. Derifrån skulle n resa till Hannover och eftop några dagars pehåll vidare till Frohsdorf. Sr a ,Gazetlte de France vättar å nå Ide grefven af Champ Jättar, at di päBOn haämbord, vid afresan från 15, alt icke resa öfver Köln, emedan kolehärjade der, skulle han hafva svaral: Det Ingenting; om jag skulle dö, så blefyve grefaf Paris legitim konungn. Jen 1 dennes emottog republikens president deputation från fredskongressens kommitte. Jutationen skulle öfverlemna kongressens nast fattade beslut. Den bestod af Victor