het och lättheten att beträda den, skall den förefalla besvärlig för dem som redan blifvit förtrogna med de äldre åsigterna och metoderna; man öfvergifver icke lätt det invanda för att gripa efter någonting främmande, eller gör sig till lärling der man redan är mästare. Dessutom måste det alltid blifva påkostande, att nödgas kasta gamla begrepp och metoder öfver bord, i utbyte mot andra, som man ännu icke pröfvat. Men sådant är alla reformers öde; deras pröfning, deras fullständiga godkännande och fullföljande tillhörde alltid det uppväxande slägtet. Ref. är ock öfvertygad att detta skall både inse att hr Agardh gjort upptäckter af ännu oöfverskådlig vigt för analysen, och förstå att tillegna sig ljuset och fördelarne deraf. Hr Agardh har, som man ser, äfven denna gången författat på franska; det tycks som han icke räknade mycket på hvarken uppmärksamhet eller erkännande af sina landsmän. Kanhända ock att hans förmåga att på franska uttrycka sig väl och nätt, ingår som ett hufvudskäl i hans val af detta språk, för ett ämne som företrädesvis påkallar ett dylikt uttryckssätt. Förf:n har i denna tredje skrift varit lyckligare än i de föregående i afseende på korrekturet; den är fri från märkbara tryckfel, en förmån, som icke kom den andra i ordningen till del, och som till den grad saknades i den första, att denna knappast kan begagnas utan en ny och rättad upplaga. a Norges Statistik, fremstillet ved M. Braun Tvethe. Christiania 4348—49, 4 2 haeefte. Då det utan tvifvel måste vara angeläget för våra landsmän, att taga en närmare kännedom om förhållandena i brödrariket, tillåta vi oss anmäla denna bok såsom för närvarande den fu!lständigaste och bästa, om icke enda, handbok för vinnande häraf. Ty Krafts och Schwei gaards arbeten i denna väg kunna icke antagas allmännare bekanta eller nog tillgängliga i Sverige. Krafts Norges topographisk-statistiske Beskrivelse gifver väl en omfattande kunskap om särskilda delar af Norge, men är i följd af den topografiska framställningen icke egnad att lemna någon totalöfversigt öfver det hela aflandet. Schweigaards statistik meddelar deremot visserligen en klar öfversigt öfver Norges ekonomiska förhållanden; men då hans verk ej ännu är afslutadt, och de data, hvarpå det hittills deraf utkomna stödjer sig, icke gå längre än till 4838, efter hvilket år likväl ej obetydliga förändringar inträffat i brödrariket, gör äfven det Schweigaardska arbetet icke Braun Tvethes öfverflödigt. Så mycket mindre kan detta ske genom G. P. Bloms Das Königreich Norwegen, statistisch beschrieben, då det är af en fremling och på ett främmande språk skrifvet, samt dessutom icke i Sverige är särdeles bekant eller att bekomma i bokhandeln. Hr Braun Tvethe har känt sig kallad att företaga närvarande arbete, destomera, som han, i följd af sin ställning såsom kopist i inrikes departementet i Christiania en lång tid tjenstgjort i statistiska tabellverkskontoret, hvarest han fått tillåtelse att begagna många förut icke offentliggjorda data för äldre och nyare tider; samt dessutom i och med sin tjenst redan deltagit i utarbetandet af den öfversigt öfver rikets ekonomiska tillstånd (för åren 1841—43, som inrikesdepartementet h:ft att i sammanhang med amtmännens femårsberättelser utgifva; ett arbete således, hvari hr Tvethe redan frambragt något analogt med deita. — Kapitlen om bergverken, industrien, handeln och bankväsendet äro behandlade med jemförelsevis stor utförlighet, till följe af wmaterialiernas mängd; men detta skall göra verket så mycket brukbarare för handlande cech industriidkare, om det ock för läsare i allmänhet ej är så tilldragande. I kap. om militärväsendet finner man mot slutet en jemförelse mellan Sveriges och Norges stridskrafter, som erbjuder ämne till många betraktelser. Förf. sjelf påpekar ett förhållande med Norges marin, hvars ringhet emot den svenska står i ett slags omvänd proportion till ländernas natur, och han resonerar öfver hvad här vid lag kunde uträttas, eller måhända borde göras, på ett sätt, som förtjenar bebjertas, om man ock får tillstå, att han på sina ställen ej kan fritagas från att hafva talat med någon nationel partiskhet för de norska matroserna, jemförda med de svenska. Han säger sid. 339: Sammenligner man Norges og Sveriges Stridskrefter, vil: det sees, at Norge med Hensyn til Landmagten forholdsvis ikke kan siges at staa tilbage. Derimod er dette i höj Grad Tilfeldet med det for de forencde Riger saa vigtige Ssforsvar. Da de forenede Riger i strategisk Henseende i det Vesentligste ere at betragte som en VII, maa nadvendigen Spforsvaret vere det vigtigste, og navnligen ere der for Norge seregne Omstendigheder, som gjore, at det synes at vere Norges Pligt at legge fortrinlig Vegt herpaa, sely med Tilsidesettelse af Landmagten. Disse Omstendigheder ere: 1) at Norges hele gkonomiske Existence er baseret paa en aaben Handelsforbindelse med Udlandet. Man behöver blot at erindre sig Udförselen af Fiskevarer og Trelast och Indförselen af Kornvarer, og at der vanckalig cal kanna naavises navet fand hvår don