Aftonbladet – 6 september 1849, sida 3

Article Image
hr borgmästaren Wahrenberg och hr professorn ochj riddaren Nordblad dömdes, i följd af 6, 13, 24 SS af kongl. förordningen den 42 Nov. 1847, jemförd med karantänsförordningen och andra författningar, hvardera till 300 rdr bko böter; — kapten Miltopeus, att med ed betygaj att han vid frågornas besvarande vid första undersökningen icke kände, att den sjukdom han erkänt vara gängse i Antwerpen under hans vistande derstädes var kolera, hvilken edgång utsattes till den 3 instundande November; han frikändes från det yrkade ansvaret att icke med svart flagg hafva gilvit sin ankomst tillkänna, då icke, efter föreskriften i 44 i förordningen d. 42 Nov. 1847, lotsen hade till honom öfverlemnat någon sådan; han fälldes till det ansvar 8 jemförd med 49 Saf förordningen d. 42 Nov. 1847 bestämmer (500 rdr), för det han före skedd undersökning sjelf gått och tillåtit besättningen att gå i land innan han dertill erhållit. skriftligt tillstånd; i öfrigt frikändes han så väl för ombordtagande och landsättning af borgmästaren Wahrenberg och prof. Nordblad, som äfven för det han sjelf varit i land på Fredriksskans, då han härutinnan handlade efter karantänsbefälhafvarens föreskrifter; — styckjunkaren Isleben, som, äfven i fall han ej hade sig bekant kungörelsen att Antwerpen var förklaradt för kolerasmittadt, det han dock var skyldig att veta då den var i kyrkorna uppläst, genom sin muntliga tillåtelse föranledt kapten Miltopeus att insegla och uraktlåtit att till karantänsbefälhafvaren anmäla förhållandet, fälldes att böta 500 rdr bko. (N. P.) Upsala. Det af pastor Rundgren anhängiggjorda tryckfrihetsåtalet mot tidningen Upsala,, synes blifva mycket celebrare, än man i början kunde föreställa sig. Det har allaredan antagit en karakter, som väcker förundran öfver, att allmän åklagare icke redan blifvit anmodad öfvervara sessionerna, eller icke sjelf finner nödvändigheten af sin närvaro. Målet förevar för 6:te gången sistl. lördag, då svaranden afgaf sina slutliga anmärkningar öfver Rundgrens slutpåstående, hvari han funnit lämpligt yrka minst 100 rdr bko böter, offentlig afbön och rättegångskostnader, samt att tidningen, hvaraf intet enda exemplar finns qvar, måtte konfiskeras. Vid samma tillfälle afkunnade konsistoriet äfven tvänne preliminärutslag öfver gjorda invändningar: 4:0 mot Rundgrens behörighet att kära och 2:o olämpligheten af målets upptagande förrän sjelfva den, i hofrätten öfverklagade, embetsförseelsen blifvit afdömd; hvilka invändningar ogillades af konsistoriet, med den erinran, att Rundgren vore behörig kära enligt 3 8 8 och 44 mom. Tr. F. Eget och anmärkningsvärdt är, att, ehuru Consistorium Academicum först höll sessionerna offentligt, när detta mål förevar, detsamma numera funnit offentligheten öfverflödig och helt enkelt afvisar besökande: rättegångssättet blir härigenom inqvisitoriskt, ehuru detta ingalunda kan anses vara ett disciplinärmål. Förfarandet strider ock så väl emot vissa konstitutioner, der det äfven i disciplinärmål heter om rättegångssättet vid Consistorium Academicum: atque consuetudo judiciorum hujus Regni observabitur d. v. s. och skall den vid rikets domstolar vanliga rättegångsordning följas, som emot Tr. F. 5 S 6 mom. — Omkring kl. 4 natten till förliden söndag väcktes man af brandsignaler, hvilket lyckligtvis är nå got ovanligt härstädes. Eld hade utbrutit i ladubyggnaderne straxt utanför vestra tullen, helt nära det nya observatoriet, och nedbrunno inom kort tid 4 större lador jemte vid pass 65 lass nyss inkörd säd. Några personer, som kl. 42 på natten der förbi gått vägen fram, hade icke märkt något tecken till eld derstädes, och ändock voro nästan alla de nedbrända husen omkring tre qvart till 4, då branden först upptäcktes, så antända att någon räddning af dem icke var möjlig. Man tror det vara mordbrand, men hittills är intet derom utrönt. Ehuru vattentillförseln i-början naturligtvis var trög, då de flesta dragare voro utsläppte på betet och först måste upphemtas, lyckades man dock hämma eldens framfart i de närbelägna husen, fastän de voro vägg i vägg sammanbyggde med de brinnande. Också arbetade, så vidt vattentillgången medgaf det, inalles 7 större sprutor utom några mindre, bvilka alla syntes. vara i särdeles godt skick. Tornväktarne gjorde sig denna gång skyldige till en stor förseelse derutinnan att elden rasat nära en half timma innan klämtningen börjades.

6 september 1849, sida 3

Thumbnail