Aftonbladet – 4 september 1849, sida 3

BLANDADE ÄMNER . VID UNGERNS FALL. En bubbla åter, som med vinden for! en skingrad villa och ett vingklippt hopp! Förbi med ens, som när orkanens klor slita det stolta seglet från dess topp! Kosacken andos, och med rödsprängd blick han smilar åt sitt nya offerlam; och ur sitt gömsle åter Metternich sticker begärligt ren sin räftass fram. Europas unga, genius än en gång får böja nacken under ödets ok, Och, helssd nyss af segerns morgonsång, framtiden åter höljs i sorgens dok... När skall härnäst ett under ske igen och tiden resa sig mer stark än förr, och kalla kring sig sina trogna män, spränga för friheten dess fängseldörr? Se Frankrike i solen ligger sträckt och snarkar så det körs kring ver!dens hörn! Och England bläddrar i sin räkneknekt; himmel, för all del stör ej herr grossörn! Och Tyskland är liksom en landsbykrog, der fulla drängar slåss med tomma krus; och Norden — bar af fordna bragder nog, sitter med patiencen inomhus. Det går tillbaka,! — Nej, det går framåt, det går ändå framåt, hvad beldst der sker. Ej stannar so!en på sin höga stråt, fast för en stund hon går i skyar ner. 0.-0. (Ur Öresundsposten.) ——ntu — TJURFÄKTNING I MADRID. Den spanska tidningen Heraldo för den 46 Augusti innehåller följande beskrifning öfver ett af dessa favoritspektakel i Spanien: I går gafs i Madrids circus den andra representationen af strider mellan vilda djur. Spektaklet skulle, enligt affischerna, börjas kl. half 6; men redan kl. 5 voro de otaliga åskädareplatserna fyllda. Representationen begynte med en strid mellan en hyena och tvenne ofantliga bundar. Dessa sednare anföllo sin fiende ganska raskt, men retirerade dock efter en halftimmas strid och temnade valplatsen åt byenan, som till publikens förargelse var bunden vid en påle; ty om den fått vara fri skulle den ganska snart hafva tillintetgjort sina motståndare. Programmet annonserade vidare en strid mellan en häst och en panter; men denna akt uppsköts till slutet och kunde sedermera icke mechinnas. Man kom då till programmets intressantaste del, till striden mellan en tjur och ett lejon. En svart tjur med lifliga rörelser och flammande ögon visar sig på arenan. Hans namn är Caramelo. Han framträder med trotsigt öfvermod, lik en som går att taga i besittning något som ban anser för sitt, men hvilket man vill göra honom stridigt.. Då amatörerna och de som hållit vad på tjuren sågo det ädla djurets uttrycksfulla kraftiga auityd, utbröto de i triumferande glädjeskri, och deras motståndare ville på förhand anse vadet förloradt. Men inom ett ögonblick förändrades rollerna. Efter att hafva promenerat med utnsanande min rundt omkring arenan, drog han sig lugnt tillbaka mot medelpunkten. Förut hade ban dock liksom till tidsfördrif gifvit säkerhetsgallret väldiga och hotande stötar. Nu inträder Julio — det är lejonets namn — från sin bur. Julio är ett ståtligt djur. Väl lössläppt gick det rakt mot tjuren, och hoppade med ett hurtigt språng bakifrån upp På tjurens rygg. I detta ögonblick trodde åskådarne, att Caramelo var förlorad och att Julio skulle uppsluka honom i en enda munsbit. Men den tappre Andalusiern gjorde en häftig skakning på kroppen och befriade sig dymedelst från den börda som generade honom. Derefter anföll han sin förfärlige fiende med pannan och lät honom känna hornens väldiga styrka. Lejonet ville icke ha mer af den sorten, och tog skamligt till flykten. Fem gånger erbjöd tjuren slagtning, men förgäfves: lejonet kryssade undan, Man utsläppte då, enligt löfte i programmet, en tiger, för att se, om den ville slåss med någon af de tvenne kämparne. Tigern, som man endast med svårighet kunde förmå att gå ut ur sin bur, emedan lejonet hade tagit sin tillflykt i hans granskap, mätte. först med blicken sina begge motståndare; derefter ställde han sig lugnt vid lejonets sida, och begge tycktes såsom ett par vänner bevista spektaklet. Men den tappre Caramelo var icke en tjur, som nöjde sig med att endast hafva besegrat ett lejon; han anföll tigern, och efter en temligen liflig strid, den enda intressanta under representationen och hvarvid tigern sfslöjade hela fegheten i sin karakter och sina musklers viga böjlighet, slutade tjuren såsom segervinnare öfver de begge Afrikanerna. . Då den långt framlidna tiden icke tillät någon strid mellan hästen och pantern, slutades spektaklet till publikens stora obelåtenhet, ty man hade väntat sig en allvarsam strid och icke någon löjlig fars. H. M. Konungen och H. M: Drottning Christina bivistade denna representation, som sannolikt skall blifva den sista i denna gerre. Den frågan kan anses definitift afgjord: i en cirkus är lejonet en ovärdig motståndare för en andalusisk tjur. s — NYTT NATURUNDER. En underjordisk grotta, af ovanlig storlek, har blifvit upptäckt i grannskapet af Bilbao i Spanien. Den innehåller gallerier Be a AR AA VR