Aftonbladet – 3 september 1849, sida 3

August! 18548 varit upplyst med gas, och aut man är serdeles nöjd med denna belysning. Inrättningen för detta ändamål kostar 4900 specier, c:a 5000 rdr bko, men utgifterna för hvarje representation gå deremot icke till mer än 4 specier 51 sk., c:a 42 rdr bko då de förut gingo till 8 spdr 77 sk. i niedeltal. Denna gaslysning likasom hela stadens med hvilken Christianiaboerne äfven förklara sig belåtne, är gjord af engelske ingeniören Malam. Af redogörelsen för det teateråret finner man i öfrigt att dervid gifvits 94 representationer hvaribland 48 nya stycken, deraf 2 operor och 8 vaudeviller. Medelinkomsten af hvarje representation har varit 463 spdr 4 sk. Märkligt är, att emot hvad förhållandet visat sig i Stockholm hafva talpjeserna gifvit en större medelinkomst, än musikstyckena. Askådarnes antal har i medeltal för hvarje föreställning varit 386. Utgifterna hafva öfverstigit inkomsterna med 43145 spdr 72 sk. Af utgifterna tillsammans 15,636 spdr har persona!ens aflöning upptagit 14,327; deremot har dekorationoch machinväsendet endast kostat 878 och garderoben 672 spdr. — BESYNNERLIG ÖDETS SKICKELSE. Det har anmärkts såsom en synnerlig pikant omständighet under de resor presidenten Louis Napoleon nyss gjort i åtskilliga af Frankrikes städer, att han i Rouen emottogs med ett smickrande tal, som hölls af ordföranden för öfverrätten i Rouen, Franck-Carrc; samma man, hvilken år 4840 i egenskap af generalprokurator inför pärskammaren fordrade Louis Napoleons hufvud för konspirationen i Boulogne. — VACERA TANKAR AF FÖRRA KONUNGEN I SARDINIEn. Franska Tidningarne med sista posten meddela det svar, som f. d. konungen af Sardinien Carl Albert gaf på den adress, som frambars till honom efter ankomsten till Oporto, i det Piomentesiska parlamentets namn, och i hvilket svar bland annat förekommer följande, som utvisar ett ridderligt karaktersdrag. a Det krig, som vi fullföljt mot Osterrike, ägde för sig den tydligaste rättvisa, och denna makts uppförande emot oss skulle varit tillräckligt för att rättfärdiga motståndet, om också icke parlamentet och hela nationen till alla delar varit öfverens att nationens oberoende borde upprätthållas. För min del har jag alltid varit öfvertygad om rättvisan af vår sak. Man kan icke säga att detta krig varit en oklokhet; ty om hela armen under det andra fälttåget hade stridt såsom några regementer gjorde under det första, så hade våra vapen otvifvelaktigt segrat. Efter det olyckliga slaget vid Novarra, der jag förgäfves sökte döden, var min afsigt att söka stödjepunkter i Alessandria och Genua för att fortsätta striden; men mina generaler sade mig att denna plan vore oförenlig med det tillstånd hvari armeen befann sig. Tvungen att underhandla med fienden, valde jag att afsäga mig kronan heldre än att underskrifva vilkor, som voro kränkande för min ära. Men om kriget emot Österrike ännu en gång skulle utbrista, och detta af hvad anledning som helst, så skall jag ännu en gång gå att strida såsom simpel soldat i våra leder. Jag vill icke återvända till Italien, för att ej åstadkomma nya förvecklingar; men jeg bar lemnat min son der, och han skall veta att uppfylla sina pligter.n — EN kOoOMAN UR VERKLIGHETEN. I medlet af sistl. månad tilldrog sig i Paris följand-: tragiska händelse: En fru L., gift med en högre embetsman, förlorade sin man i slutet af Januari. Sedan någon tid hade en ung, rik man, M. C., börjat besöka huset. Fru L. är knappt 25 år gammal och ryktbar för sin skönhet. M. C. hade blifvit betagen af en häftig kärlek till henne och förklarade sina känslor. Fru L. upptog detta väl, men hennes familj satte sig deremot, och fadren förklarade, att deta parti icke skulle blifva något af, så länge han lefde. Så stodo sakerna vid årets början. Fru L. kunde icke heller gifta om sig innan sorgtiden var slut. Emedlertid fortsatte M. C. att besöka benne, och hon tycktes ingalunda besvärad af hans enträgenhet. För några dagar sedan var emedlertid sorgtidenm slut, hvarefter fru L. kunde gifta sig ånyo, och M. C. begärde nu ett formligt svar. Fru L.rädfrågade åter sin familj, men denna förblef orubblig i sitt motstånd. Nedslagen häraf lät fru L. nu öfvertala sig att skrifva till M. C. att han borde öfvergifva alla förhoppningar, och bad honom äfven upphöra med sina besök. Detta beslut störtade den unge mannen i förtvifan. Söndagen den 49 dennes, sedan han tillbragt natten med att skrifva åtskilliga bref, infann han ig hos fru L., öfverhopade henne med förebråelser, Irog derpå fram en pistol ur fickan, satte mynninsen deraf i munnen och tryckte af skottet. Den lycklige stupade genast till jorden dödligt sårad, nen andades; ännu, . Vid åsynen häraf dånade fru L. och nedföll vid hans sida, bestänkt med hans olod. Då betjeningen instörtade vid knallen af skotet, funno -de dem båda i detta tillstånd. Fru L. terkom likväl snart till sansning, ehuru man kan öreställa sig hennes ångest och fasa. Hvad M. C. veträffar, var föga hopp om hans återfående. — I KALIFORNIEN lär man med största otåighet efterlängta fru Farnhams ankomst. Detta frunimmer hade för 3 å 4 månader sedan lemnat NewYork, för att afresa till det nya guldlandet med en äl sorterad laddning af sköna landsmaninnor. Den lantropiska tanke — säger en utländsk tidning — om inspirerat fru Farnhams spekulation, skall mer Dn i något annat .land -på jordklotet: värderas vid säcramentos stränder; :ty den nyfödda kolonien liler, såsom fordom staden Rom, total brist på frunimmer, och celibatet -börjar blifva tryckande för de noderna Argonauterna. Underrättelsen om den snara nkomsten af Angöliquenr; det fartyg, der fru Farnam. är, superkarginna; har ock väckt obeskriflig ensation bland Kaliforniens söner. Flera giftermål afva redan:på förhand: hlifvit efter beskrifning kon:aherade genom: körrespondens med nämnde fru, ch till och med kulörta fruntimmer hade blifvit pprejade till ganska högt pris. ; — .UPPTÄCKTSRESA I ÅFRIKA. ; Franska tidingar innehålla berättelser från Senegal om en uppicktsresa på floden Stora Bassam. :Resan börjades en 4 Märs under-skeppskäptenen Bouöts befäl på ngbåten Serpent,, och ehuru genom sjukdomar m. 1. förlorats 3 officerare af fyra och största delen af esättningen, hår man dock i kommercielt afseende ommit till,lysande. resultater. Bouöt har upptäckt venne präktiga sjöar, omkring hvilka man fann almolja-i-sådant öfverflöd, att fartyget icke hade ärl nog att förvara den. Kaptenen har bekrigat ch underkufvat fiendtliga folkstammar i trakter, varest rika förråder finnas af guld och silke. Han ir utrönt, hvad man redan anat, att Stora Bassam en biflod till Niger. Ångfartyg kunna på denna d fara ända till vattenfallen vid Abousson; under gntiden kunna äfven större seglande fartyg framänga dit: Vidare är det 60 lieues till Sego. Bouöt Tr upptäckt och i tvenne dagar bott i en stad, som sågs äldre och vigtigare än Tombuktu. — Flera besättningen, som icke dött, Yoro svårt medtagne sjukdomar. Bouöt sjelf hade tre gånger insjuknat, en åter: tillfrisknat; han hade, oaktadt alla faror, ke velat öfvergifva sin upptäcktsresa, förr än han unpit: sitt mål. Forskningarne skulle fortsättas af a annan: ångbåt, Gnellandar, som kunde unpdare vatten. ;