Aftonbladet – 31 augusti 1849, sida 2

(mn — — — — — — — rsdagar eller politiska tal, ingenting om sår.gnästare och virtuoser, eller andra sådana utlitna ämnen, ingenting om unionens hvardagiga lejon. Boken består af en förståndig men konstlad handtverkares korta berättelse om hvad han sett i ett land, der hans klass är len mest betydande af alla, och, vi vore färliga att tillägga, den mest afundsvärda. Ameika är ett dåligt land för aristokrater och rika sersoner af högre verldsbildning och förnäma efnadsvanor, och ett föga behagligt land för skollärde, litteratörer och sådane som föra ett verksamt lif; deremot är det, med alla sina tullar, det land, i hvilket den största sällhet för det största antalet, är, dels genom statsförfattningen, dels genom omständigheterna, mest verksamt tryggad och befästad: — och det är om det största antalet, som i denna resebeskrifning är fråga. Författaren gör intet anspråk på att skrifva en bok af det vanliga slaget — en föga aktningsvärd konst — utan han säger med uttryckliga ord: Emedan jag umgicks med massan af folket under det jag sökte arbete i särskilda delar af Förenta Staterna och öfre Canada; emedan jag således åt med de arbetande klasserna och samtalade med dem vid deras eldstäder; emedan jag tidtals lefde bland krämare och handtverkare, tidtals bland landtbrukare; egnade jag min synnerliga omsorg åt insamlandet af vnderrättelser om det verkliga tillståndet bland dessa klasser: hvad de äta, hvad de dricka och hvad kläder de bruka. Och som jag sett, att alla de talrika böcker, som blifvit skrifna öfver detta ämne, icke sträcka sina forskningar ända ned till samhällets lägsta grader och icke nog utförligt skildra hvardagslifvet, för att lemna en tydlig föreställning om de personers lefnadssätt och vilkor, som måste arbeta för silt dagliga uppehälle; så har jog föresatt mig att göra detta till mitt hufvudsakliga ämre,v