Aftonbladet – 27 augusti 1849, sida 1

Vi hafva redan förut i allmänhet redogjort Hför finansministerns motiver till 1850 års budget; nedanstående ur ministerns framställning ,hemtade återblick på franska finansernas ställ.Jning under de sednare åren torde dock ej förIfela att väcka läsarens intresse, ehuru den blifvit fördröjd några postdagar. Efter att hafva omnämnt det större deficit, som var hufvud. motivet för de föreslagna förändringarne i budI geten, lemnas derför töljande redogörelse: Under de sednaste 10 åren, från slutet af 1839, har detta deficit städse blifvit större; efter 1833 steg det från 400 1 illioner till 462 millioner, och slutligen till öfver 257 mill. Allteftersom civilisationen framskrider, stiga behofven och utgifterna, men vanligtvis betäckas då äfven de stigande utgifterna genom industriens framsteg, så vida icke särskilda omständigheter förhindra det. Så har tyvärr fallet varit i Frankrike. Algiers eröfring, hvartill först behöfdes 30,000 man, sedermera 100,000 man, gjorde att krigsministeren år 1847 hade mer än 4100 mill. fr. utgifter. Marinens utgifter, som år 4839 voro något mindre än 80 mill., hade år 1847 stigit till mer än 442 mill. De allmänna arbetena bidrogo också att föröka deficit. Medan inkomsterna under loppet af 8 år stigit 212 mill., förökades utgifterna endast för Algier, för marinen och för de allmänna arbetena 226 mill., utom andra förökade utgifter, som blefvo nödvändiga. Väl hade lagen af den 47 Maj 1837 gifvit de allmänna arbetena en särskild dotation, men för att denna lag skulle hafva någon verkan var det nödvändigt att inkomster och utgifter skulle öfverensstämma med ett gjordt öfverslag, hvilket emedlertid icke skedde. Då kom ytterligare lagen af den 14 Juni 4842, som dekreterade utförandet af ett stort jernvägsnät, och ställde betalningen på framtiden, i det man för ögonblicket lät nöja sig med de ovissa och inskränkta Tesurser, som kunde uppstå efter den sväfvande skulden. . Det var således naturligt att tillståndet förvärrades år från år. Mot slutet af år 1847 hade undenba lansen stigit till omkring 897?, millioner och amortisationsreseryfonden förminskade den endast med omkring 442, millioner. Under samma tid af 8 år hace lånet på 450 mill., som blifvit kontraheradt i följd af lagen utaf den 25 Juni 1844, blifvit upptaget, och 335 mill. ständiga räntor blifvit inskrifna i den stora boken, dels för lånets räkning, dels för att konsolidera amortisationsfondens resurser. Då budgeten för 1848 voterades, beräknade man ett deficit af 247 mill. Då kom februari-revolutionen, hvilken såsom hvarje revolution hade en dubbel verkan: att skapa nya utgifter och åtrhinstone för ögonblicket förminska inkomsterna. De i budgeten beräknade utgifterna förökades med 265,498 fr.; de indirekta afgifterna förminskades under Ioppet af 40 månader med nära 458 mill. Hvarken afdraget på gagen, eller 45-eentimsskatten, eller de 269 mill., som. man erhöl genom diverse lån, kunde ylla luckan, utan deficit förökades med omkring 72 millioner. Efter Februarirevolutionen nödgades man liqvidera len sväfvande skulden, som, med sparkassdpas fond nbegripen, icke steg till mindre än 960 millioner. Under trycket af de svåraste Cmständigheter gingo lessa operationer för sig, och om än nämnde skuld öll till 395 millioner, så hade beloppet af de ränor, som blifvit utskrifne för alt betäcka den, stigit ill 36,519,800 fr. Men dermed var det ändå icke lut; man Kontraherade en mängd lån o nder år 848 förökades räntornas summa med 500601,800 fr. tom ytterligare 6 mill. såsom skadeersättMing för koANinarNnaA