Aftonbladet – 24 augusti 1849, sida 4

BLANDADE ÄMNEN: INGEN KARANTÄN Sundhetskollegiet i Lonlon har till drottning Victoria ingifvit ett betänkande om karantänsväsendet, hvari föreslås upphäf;vande af karantänen för alla de sjukdomar, hvilka hitintills varit föremål för karantänsbehandling, samt införande af andra sundhetsföreskrifter i dess ställen. Förslaget är framlagdt i parlamentet, och engelska regeringen har låtit till alla andra regeringar deraf utdela tryckta exemplar, med anmodan att utlåtanden deröfver mätte inhemtas och samlas. — RYysstAnDS FOLKMÄNGD. Enligt Almanach de Saint Pötersburg, räknar Ryssland på 90,118 qvadratmil 54,092,300 innevånare. Folkmängden är starkast i guvernementet Moskwa, der man räknar 2323 innevånare på qvadratmilen, och svagast i guvernementet Arkhangel, der man blott finner 46 på lika stor yta. — CROMWEuS ÄTT har slocknat med m:me Russel, dotter af framlidne Olivier Cromwell, protektorns biograf och härstammade från honom i rät nedstigande led, Under Georg IV:s regering gjorde han försök att för sin måg, Russel, få upptaga namnet Cromwell, men styrelsen afslog det. (P. T.) — DJURKOL, SÅSOM RENINGSMEDEL FÖR VATTEN TILL HUSHÅLLSBEHOF. Äfven sådant vatten, som icke är oangenämt till smaken, håller ofta kalksalter, hvarigenom det blir obrukbart till flera hushållsbehof, t. ex. kokning af ärter, bönor och andra skidfrukter, tvättning, m. m. Denna olägenhet kan afhjelpas genom djurkol, och icke blott för tillfället, utan för längre tid. Såsom prof på djurkolets förmoöga i detta hänseende, anföres i Journal de Chimie medicale för sistl. Februari, att då en med vattenmurbruk tätad cistern funnits meddela kalksmak åt det i den samlade vatten, ännu efter 6 månaders fortsatta försök med det kalkhaltiga vattnets uttappning och påfyllning af nytt, så försvann kalkhalten efter några dygn, sedan man betäckt cisternens botten med ett tunnt lager af finstött djurkol; och denna förbättring var så beständig, att cisternen ännu efter 10 års förlopp alltjemt gaf rent vatten. Sednare försök hafva ådagalagt att bästa förhållandet emellan djurkolets mängd och cisternens rymd, är 3 proc. djurkol mot vigten af det vatten, som rymmes i en nymurad och med nytt vattenmurbruk rappad cistern. På samma sätt kan man med ringa kostnad rena brunnar, som gifva salthaltigt eller skämdt vatten. En passande mängd ditkastadt djurkol borttager icke blott salterna, utan äfven de stinkande gaser, som ruttnande växtYr djurämnen utveckla, En silanstalt, för tillfällig rening af vatten, kan beqvämt och med obetydlig kostnad inrättas på följande vis. Man förser en ny vattenså med två lösa bottnar, af hvilka den understa lägges på !; af alståndet mellan den fasta bottnen och brädden; lösbottnen genomborras med en mängd silhål, likasom På ett durchslag. På den nedersta lösbottnen utbredes et stycke yl!etyg, detta öfversållas med ett lager ren sand, sandlagret likaså med ett lager djurkol, och djurkolet slutligen med ett nytt sandlager; hvarefter ylletygets fria kant vikes öfyer det öfyersta sandlagret, Och så varsamt, att ingenting rubbas. På ylletyget, som sålunda innesluter silämnena, nedlägges den andra lösbottnen, och under den nedersta bottnen förses sån med en tapp. Härmed är silanstalten färdig. Vattnet, som skall silas, slås på den öfversta bottnen, och det renade vattnet utsläppes genom tappen. Då det likväl vid silningen miste sin kolsyrehalt, så måste det, i fall det är ämnad! till dricksvatten, för några timmar eller ett dygn lemnas i beröring med yttre luften, så att det hinner ttertaga kolsyra och blifva drickbart. — ÖM ODLINGEN AF CHINESISKA LIN-NÄSSLAN, Bland de. välnador och väfnadsämnen, som varitat bese på den kinesiska expositionen i Stockholm, torde man ännu minnas det så kallade grästyget (gras-cloth) och tråden samt linet, hvaraf det förfärdigas. Grästyget kan få samma finhet som siden, hvarmed det täflar i styrka; men det kan tillika blifva så hvitt som det vackraste battist. Den vext, som lemnar tygets råämne, är en slags nässla (Urtica nivea; på kinesiska Tju-ma); den trifs ganska väl i Europa, åtminstone i Frankrike, der många stånd finnas i Jardin de Plantes. Frankrikes lufistreck är dock något för varmt för densamma; hvaraf man skulle kunna sluta att den bör trifvas ännu bättre i nordligare länder. . Öfver denna vexts odling har den bekante Sinologen Stanislas Julien nyligen inlemnat till franska vetenskapsakademien en fullständig och i detalj gå