;chrender, Jemte tre mednjetpale, SKA UMiel n fast verksamhet bland de kringboende Zulerna. 300 sp:dr anslogos åt det Evangeliskt.utherska missionssällskapet i Leipzig, till unlerstöd för dess mission till Trankebar. Hufudbestyrelsens säte skall förblifva i Stavaner, till år 1852, då nästa generalförsamling kall hållas i Bergen. EN BLICK PÅ DET ANDRA UNGERSKA FÄLTTÅGETS UTVECKLING. Ju längre det ungerska fälttåget framskri ler; ju Vidsträcktare blir operationsfältet för le Kämpånde armåeerna, ju mera kombineradel leras operationer. Under sådana förhållanden van det vara af intresse att kasta en blick på rigstilldragelsernas utveckling allt ifrån det ista fälttågets början. Den allierade österrikisk-ryska härens högjvarter var Pressburg, der Welden hopsamat ruinerna af sin sprängda arm. Haynau, som öfvertog befälet öfver dessa trupper, drog ill sig förstärkningar, som från kejsarstatens illa delar ankommo till Wien och derifrån afgingo till Pressburg. Liktidigt härmed ankom en afdelning al den ryska hären, under general Paniutins befäl, som befordrats på de schlesiska jernbanorna och öfver Olmätz, Brunn. och Wien stött till den österrikiska hären. Operationerna började dels på stora Sohättön, dels utefter den norr om nämnde ö, från Pressburg till Wasgfloden, sig sträckande Donauarm, samt i nordvestlig riktning emot Waagfloden öfver Tyrnau och Leopoldstadt, för att forcera öfvergången af nämnde flod, hvars hela östra strand var besatt afungerska trupper. Oerhörda ansträngningar och en dyrbar tid förslösades af Haynau under det misslyckade bemödandet att gå öfver Waag, och då han slutligen såg hela den gemensamma operationsplanen löpa fara alt lida ett opåräknadt afbräck i ungrarnes hjeltemodiga försvar af Waagöfvergångarna, förändrade han plötsligt plan, gick med sin hufvudstyrka öfver Donau och begaf sig i ilmarseher emot Raab, för att efter dess. intagande gå öfver Donau vid UjSzöny gent emot Komorn, och på detta sätt kringgå ungrarne och tvinga dem att uppgifva sina positioner norr om Donau och öster om Waag. Men den ungerska generalen Görgey, som förde befälet öfver den vid Waagstranden och i trakten af Komorn och Raab kamperande ungerska armån, var på sin vakt, och Haynau fann, efter eröfringen af Raab, sin fiende slagfärdig och i stånd att leverera de för ungrarne lyckliga bataljerna vid Acs och Uj-Szöny. I stället att således finna Donauöfvergången vid Uj-Szöny svagt besatt, stötte Haynau på en i full slagtordning uppställd armå samt ett väl förskansadt läger och uppoffrade trenne hela eckor och 20,000 man på det misslyckade försöket att storma brohufvudet vid Uj-Szöny och det befästade lägret vid OSzöny. Öfvergången af Donau misslyckades; Komorns cernering förblef ofullständig, och Haynau befann sig i den farliga belägenheten att ej kunna uträtta något mot fiendens befästade positioner, ej heller framrycka vidare mot Pesth; utan. fara att lemna Görgeys starka armå fritt spel i hans rygg, om han ej qvarlemnade en tillräcklig stark här. Emedlertid hade den ryska hufvudarmen gått öfver Karpaterna och besatt tlera af bergsstäderna. Af denna armås första operationer emot norra Theiss, dess öfvergång öfver denna flod och Tscheodajefis framryckande mot Debreczin vill det synas, som om Paskiewitschs ursprungliga plan varit att på östra Theissstranden besätta öfvergångarne af denna flod, samt försäkra sig om städerna och fästena i det mellan Pheiss och Siebenbäörgen belägna landet, under det att de ryska kårerna i södern under Läöderer, Malkowsky och ClamGallas i förening med den Peucknerska kåren skulle efter? Siebenbärgens qväsande operera gemensamt med Jeliacic och söderifrån möta Paskiewitsch i landets centrum. -— Men Haynau nödgades i sin svåra ställning begära skyndsam undsättning uf Paskiewitsch, som således, i följd af Haynaus misslyckade operationer, måste förändra plan och med sin bulvudstyrka ila till Haynaus undsättning på vestra. Theiss-stranden, samt från Kaschau och Tokay rycka öfver Losonez, Miskolez och Waiten morPesth, samt skyndsamt återkalla Tschevdujeff från den förflugna operationen mot Debr n, — Detta var fälttågets första stadium: ungrarnes energiska motstånd hade tvingat de allierade till en aildeles ny stridsplan. Men knappt hade man efter denna nya plan sökt kringspinna Görggy med ett nät af trupper, ocH Wienerbladens jubel öfver denna geperals snart förestående undergång gjort sin rund i alla Europasreaktionära blad, förr än Görgey med en enda lysande operation ännu en gång tillintetgör frukterna af de allierades ansträng ningar. Efter det glänsande slaget vid Waitzer voro nemligen rollerna ombytta: det var Pa skiewvitsch som var kringgången, afskuren frår Galizien, innesluten mellan Donau och Theiss samt genom Görgeys snillrika manöver nödgad att draga sig söderut. Haynau hade under allt detta låtit besätta Pesth och framryckte, efter att hafva qvarlem. nat en stark cerneringskår vid Komorn, lång; efter högra Donaustranden till Pesth. Dembin ski hade emedlertid koncentrerat en talrik arm -och stod med sitt högqvarter i Szolnok. Hay nau aftågade från Pesth med andra och tredje österrikiska armökårerna. En del af Dembin skis här, utgörande omkring 40,000 man met 40 kanoner, under ÅAristides Desöffy, Reszaro och M. Perczel, höll Keskemet besatt, men dro; sig, enbgt erhållna ordres, tillbaka först til Felegyhaza och sedan till Szegedin, vid Haynau: antågande. I den mån Haynau drog sig sö derut, kastade sig fiendtliga trupper i hans rygt för att afskära återtåget och afbryta kommuni kationen med Pesth. Medan nu Haynau ryckte söderut, framryckte Dembinski från Szolnok med sin hufvudstyrka norrut emot den genom Görgeys operationer emot söder trängde Paskie