Aftonbladet – 24 augusti 1849, sida 2

och fordrar räkenskap för sin födsel!... Det kan hända, min frul, Hon tog pennan. Och i det fallet, säg, måste jag skrifva under ?, Skrif under! sade markisinnan. Men, fortfor Marguerite och lade sin darrande hand på kontraktet, om min man en dag får veta att detta barn lefver! Om han fordrar uppråttelse af min älskare för hans beläckade namn och heder! Om, uti en förtviflad duell, enslig och utan vittnen, han dödade denne älskare, och om, plågad af sitt samvete, förföljd af en röst, hvilken tyckes komma från en graf, min man förlorade förståndet !, Tig! sade markisinnan förskräckt, men utan att ännu veta om slumpen eller någon okänd uppenbarelse föreskref hennes dotters ord; tigl Ni vill dår, fortfor Marguerite, hvilken redan hade sagt för mycket för att stanna; pni vill då att, för att bevara mitt och mina barns namn rent och obefläckadt, skall jag stänga in mig med en galning! Ni vill då att jag skall aflägsna från mig och från honom hvarje lefvande varelse! Ni vill då att jag skall förhärda mitt hjerta, för att ej mer kunna känna! Ni vill då, att jag skall ikläda mig sorgdrägt som en enka, innan min man är död!... Ni vill då att mitt hår skall gråna i förtid! Tig, tig! afbröt markisinnan med en röst, som tillkännagaf, att hotet började gifva vika för fruktan; atig!n Ni vill dån, återtog Marguerite, hänförd af sin smärtas bitterhet, pni vill då, på det att denna sng hemlighet måtte dö med dem som bevara den, att jag skall afbålla från deras dödsläger både läkare och prest!,.. Ni vill då slutligen, att jag skall-gå från den enas dödskamp till den andras, för att sjelf tillsluta om ej ögonen, men munnen På de döendelp Tigl sade markisinnan, i det hon vred händerna; i himlens namn tig! Nå väll fortfor Marguerite, befall mig ännu en gång att skrifva under, min mor, och det skall ske. Och då skall himlens förbanmeilse gå i fullbordan. och fädernas missgernin