Aftonbladet – 21 augusti 1849, sida 2

Ni har ej hört något ännu, Paul, utbrast Marguerite; hör, hör! Tala.n I samma ögonblick då jag låg på knä vid min fars säng, då jag kysste hans hand, i8amma ögonblick hörde jag min mors steg... hon gick uppför trappan; jag kände igen hennes röst, och min far kände också igen den, ty han omfamnade mig för sista gången, och gaf mig tecken att fly Jag lydde, men var så förvirrad att jag tog miste om dörr, och i stället att komma till den trappa genom hvilken jag bade kommit in, befann jag mig i ett kabinett, hvilket ej hade någon utgång. Jag famlade åt alla sidor, jag märkte att jag var instängd. I samma ögonblick öppnades dörrn till min fars rum; jag stannade med återhål:en andedrägt; min mor kom in med presten. Jag säger er, Paul, att hon var blekare än den döende. Min Gud, min Gud! stammade Paul. (Forts.)