Aftonbladet – 20 augusti 1849, sida 1

sjön, men genom blinda skott från blockadskeppet blifvit förständigade att vi Ett fartyg som icke var nog bastigt i -ningen fick ett skarpt skott. Den tyska marinens på Elben stationerade -6 kanonbåtar hafva tacklat af vid Giicks Från Eidern skrifves, att preussarne ämna p besätta Gefion, men att fregattkaptenen Donner, som kommenderar detta skepp för riksstyrelsens räkning, svarat att han hvem det vara må ämnar försvara det till c yttersta och i värsta fall spränga det i luften. General Pritllwitz var den 13 Aug. i Slesvig för att vidtaga åtskilliga mått och ste stadens besättande. Besättningen skalluts laf ett (det 11:te) husarregemente och (det 12:te) infanteriregemente, under befäl af öfver-Iste von Leppin. Från Eckernförde berättas, att bi derstädes upphäfdes den 11 Aug. kl. dagen. Hamburger-Correspondenten innehåller ett bref från Haderslev, hvari skrifves att invånarne derstädes vilja gästfritt emottaga Svenskarne såsom neutrala trupper, för att genom ord och handling öfvertyga dem om sin (Sles-I vig-Holsteinarnes?) rättvisa sak. I ett annat bref klagas, att folket redan begynner vägra mottagandet af Slesvig-Holsteinska bankosedlar. ) Tjuguen medlemmar af den s. k. SlesvigHolsteinska landsförsamlingen hafva, med adI vokaten Claussen i spetsen, föreslagit åtal mot krigsdepartementschefen Jacobsen, dels för förIsummelse att bilda tillräckligt landtvärn, dels för fel i den ekonomiska förvaltningen och jurisdiktionen inom armåen. Efter tvenne dagars sega debatter den 13 och 14 Ai Juppsköts omröstningen till följande Emellertid var man mycket bestört öfver ultrapartiets fanatiska opposition, som icke gick Jut på någonting mindre än att störia hela kabinettet, för att bilda ett nytt i yttersta vensterns anda, som vill ånyo öppna kriget mot Danmark. Alla Slesvig-Holsteinska trupper hade lemnat Slesvigs område och de tyska rikstrupperna hade utrymt hertigdömena. Angående uppträdet i Flensburg den 9 Aug. berättas, att de insulterade danska officerarne, utom parlamentären v. Bauditz, varit: Jöjtnant v. Krieger, en dansk ångbåtskommendant Nissen, och en annan dansk parlamentär, grefve Arthur v. Reventlow, samt ännu en onämnd dansk officer. Derjemte berättas, att äfven preussiska officerare blifvit insulterade. General Prittwitz hade beordrat militäriska exekutionstrupper till Nord-Slesvig, der den danska befolkningen vägrat betala utskylder till den Siesvig-Holsteinska regeringen. SPANIEN. Clamor Publico vill veta, att alla ministrarne med undantag af Sartorius begärt afsked. FRÅNERIKE. Belägringstillståndet i Paris och hela 1:a militärdistriktet har, enligt nationalförsamlingens beslut, blifvit upphäfdt. Söndringen inom nationalförsamlingens majoritet tyckes fortfara mellan det moderatare s. k. ordningspartiet och det hvitax partiet, som äfven börjar kallas det religiösa, emedan det består af legitimistiska ultra-montaner. Såsom bevis på denna söndring anmärker man, bland annat, följande yttrande af den till ordningspartiet hörande nationalförsamlingens president Dupin: — Det är ingen skillnad mellan de röda och hvita; begge väsnas med lika raseri; det felas blott att de hvita äfven knyta näfven. En tidning berättar ytterligare följande: Thiers och Montalembert hafva blifvit oense vid en utskotts-öfverläggning om fattigvården. — Montälembert begärde, såsom vik kor för sitt politiska förbund med Thiers, att man åt de religiösa sällskaperna skulle inrymma mer praktiskt inflytande, hvarom Thiers åter icke ville höra talas. Berryer sökte förgäfves att åter försona dessa tvenne inflytelserika män. Thiers blef emedlertid vald till utskottets president: Constitutionnel har plötsligt börjat angripa påfvens ofelbarhet ; den gamla jesuitfienden börar åter få samma språk, som under restauraionen. Journal des Debats War intagit ett bref rån Montalembert och Union anfaller Thiers, med största förbittring beskärmande sig öfver Ign revolutionära andan, som i 50 år af inre trider släpat Frankrike omkring, öfver schaotter, genom fängelser, tyrannier, lönnmord ch barrikader, utmattat. demoraliserat och förtört det, för att derefter kastas i kommunisnens afgrund. . Legitimisterna bereda sig på en vallfärd till ms, för att der skänka Henrik V ett par pioler. : Vid presidentens ankomst till Rouen den 11 ugusti tilldrog sig intet särdeles; dock rqdes som vanligt än ,lefve Napoleon !, än efve presidenten!, än lelve republiken !, än efve konstitutionen! (fältropet af den 13 mi), äfvensom en och annan gång: ,lefve 2jsaren!, , I Havre mottogs presidenten följande dagen i ett mera lysande sätt. Skeppen voro smycide med flaggor och i fönsterna sutto frunmmer som viftade med näsdukar och nedstade blommor. ?! F. d. Konungen af Westphalen, Jerome Boparte, som fått uppbära mycket tadel af den nisteriella pressen derföre att han hvarken vistade marskalk Bugeauds eller marskalk litors begrafningar, har den 11 Aug. låtit initören intaga en förklaring häröfver, som temligen tvungen ut. Till ursäkt anföres han vid Bugeauds begrafning hindrades af fälliga omständigheter, och ville sedermera keller bivista Molitors begrafning, på det I icke skulle synas hafva gjort någon skill l mellan dessa begge män. Den följande da berättade de ministeriw tidningarne, att nationalförsamlingens pren4 Än. NÅ häraf inAEe dann PAR PR --— Rv