KAPTEN PAUL ALEXANDRE DUMAS. ) Och likvisst, fortfor Marguerite, i det hon åter andades, likvisst, min herre, anser ni äktenskapet som en allvarsam sak.n Det beror, svarade småleende Lectoure; om jag till exempel gifte mig med en enka...n Med ett ord, svarade Marguerite med en mera beslutsam ton, förlåt min herre, om jag har bedragit mig, men jag har understundom tänkt att ni på förhand hade uppgjort för er några ider om ömsesidigheten i de känslor, som borde bilda den förbindelse man har bragt å bane oss emellan.n vAldrig! afbröt Lectoure, hvilken tycktes vara lika mån att undvika en uppriktig och önskad förklaring, som Marguerite var enträgen att framkalla den; aldrig! och i synnerhet sedan jag sett er, har jag aldrig hoppats vara värdig er kärlek; och likvisst kunna mitt namn mir ställning, i brist af inflytande på ert hjerts gifva mig rättigheter till er hand.n Men huru, min herrex, sade Marguerite med fruktan, huru kan ni skilja det ena frår det andra ? Huru göra tre fjerdedelar af dem som gifta sig, min fröken,, svarade Lectoure med en otvungenhet, som genast hade tillbakahållit förtroendet hos en mindre öppenhjertig qvinna än Marguerite. Man gifter sig, mannen för att hafva en hustru, qvinnan för att hafva en man; det är en samhällsordning. Hvad vill ni, min fröken, att känslan och kärleken skall hafva att göra med allt det der?s ) Se ÅA. B. M 174, 177, 179, 180, 182, 183, 185—4187 och 189.