Aftonbladet – 15 augusti 1849, sida 1

FRANKRIKE. Monitören för den 4 Augusti innehåller en I fullständig utvecklig af motiverna för propositionen om 1850 års budget. Ministern gör här en allmän skildring af finansernas ställning. I Den är, såsom förr blifvit nämndt, icke fördelaktig. Passy gör en öfversigt öfver finansernas ställning sedan år 1839. Han visar att de obetäckta utgifterna under de sednaste 8 åren lagt skattkammaren 898 millioner till last; Jamortisationsfondens reservkassa har förminIskats ungefär till hälften. Under denna tid uppbragtes lån af 450 millioner; 35 millioner J räntor inskrefvos i den s. k. stora boken. De I svårigheter som följde Februarirevolutionen, liI qviderandet af de löpande skulderna, som jemte I sparkassan stego till minst 960 millioner, förJanledde nya ränteinskrifningar, till ett belopp af 56 millioner. Man kan redan nu förutse, heter det vidare, att, mot slutet af 1849, 184 millioner skola I blifva obetäckta, och man måste befara, att denna summa stiger än ytterligare. Den 1 Januari 18530 skall den obetäckta summan uppgå till 550 millioner. För de löI pande skulderna finnas endast 350 mill. SåJledes fattas omkring 200 millioner. ) Hvad utgifterna beträffar, så anslås de (amortisationen inbegripen) till 1591 millioner; och inkomsterna till 1271 millioner (dricksskatten inbegripen, som dock blifvit upphäfd af den konstituerande församlingen och hvilken man nu, som bekant, vill återinföra). De: I ficit stiger alltså till 320 millioner. För att betäcka bristen föreslår ministern att Jutskrifva räntor, motsvarande ett kapital af 200 I millioner, att pålägga nya skatter till ett belopp af 79 millioner och hvarje år uppbringa det till betalning af utomordentliga arbeten nödiga kapitalet, medelst utgifvande af obligationer utan bestämd betalningsdag. Hvarje obligation skulle ega ett värde af 200 mill. fr. Med hvarje ny serie skulle 2 proc. amorteras för att verkställa återköpet medelst bonsx. Skattkammaren skall fortsätta utgifvandet af obligationer med bestämd betalningsdag. Utgifvandet skall ske efter behof, dock ej till stort belopp. Annullermgen af amortisationens reservkassa skall förminska utgifterna med 79 millioner. Amortisationskassans tillskott till inkomsterna skall år 1850 förminska den brist, som de indirekta skatterna lemna, och blifva en hjelpkälla af 66 millioner. Under dessa vilkor skola utgifterna endast stiga till 1408 millioner, inkomsterna till 1415 millioner och öfverskottet således till 7 millioner. Af utgiftsbudgetens 1512 millioner utgöra de ordinarie utgifterna 1181 millioner. Börsverlden är ganska orolig öfver detta Passys förslag och i synnerhet öfver planen med obligationerna. Finansernas dåliga tillstånd har oroat börsen mindre, än finansministerns planer. Femoch treprocentsfonderna föllo derföre ungefär en franc. Penningar fortfara att inflyta i banken, hvars kontanter, enligt en redogörelse i Monitören för den 2 Aug., förökat sig med 6, millioner och utgjorde då 3534!, millioner, hvaremot cirkulationen nästan stationärt qvårstår vid 412 millioner. Departementsportföljen (utvisande filialbankernas ställning) har stigit ungefär 2 millioner, hvaremot Pariserportföljen fallit i samma förhållande. För att åtminstone till någon del motverka den nya tryckfrihetslagen, som belägger den franska pressen med de hårdaste fjettrar, hafva demokraterna för afsigt att grunda fonder, för att understödja fattigare jurymän, som i ar nat fall ofta nödgas afsäga sig förtroendet. En arbetare i Clairac i departementet Lot et Garonne var den förste, som kom på denna lyckliga tanke; han yppade den för stadens arbetare, och dessa sammansköto genast en gemensam kassa för detta ändamål. Exemplet har vunnit efterföljd i alla departementets städer. ITALIEN. Om Venedigs belägring skrifves från Östers rikiska lägret: Sedan Venedig hittills trotsat alla vanliga anfallsmedel, skola vi inom kort skrida till utomordentliga, för att bryta denna genom läge och omgifnirg nästan ointagliga stads motstånd. Oaktadt mörsarladdningen varit förstärkt ända till 46 , hafva våra bomber, i anscende till det 6000 alnar långa afståndet, antingen alldeles icke nått staden, eller ock blott husraden vid stranden. Fienduiga batteriet på jernvägen, hvilket oupphörligt förstörts af vår fruktansvärda eld, har om nätterna reparerats med ullsäckar, de på dagen demonterade pjeserna hafva nattetid blifvit ersatta med nya, så att om morgonen alla 7 pjeserna ånyo varit i verksamhet. Till och med en storm på detta batteri, som företogs under de märkligaste och svåraste förhållanden, hade ingen varaktig följd. Nu skola, som sagdt är, nya medel försökas. Tjugufyrapundiga kanoner skola begagnas för att med hög elevation och glödande kulor beskjuta Venedig. Försök härmed hafva visat, att kulor träffa på 7000 alnars distans; således skulle de från ön. Giuliano nå midten af Venedig. Pjeserna hafva fasta lavetter. Dylika försök skola göras med bombkanoner. Samtidigt härmed skall man på 3 migliers omkrets borttaga alla slags födoämnen samt efter strängaste krigsrätt behandla hvar och en, som söker införa lifsmedel till staden; och för att underlätta kommunikationerna mellan cerneringslinien skall en telegraflinie inrättas från S. Donna till Brondolo. Belägringen af sistnämnde fäste måste öfvergifvas i början af Juli, ehuru arbetena hade framskridit så långt, att 3 batterier voro färdiga och 2 under anläggning. Sjukligheten blef nemligen så stark, att hela belägringsstyrkan var nära att blifva bortryckt af feber., En annan österrikisk militär skrifver härom öljande: Vårt läger är på en stor sandslätt; sand i massa så att man kan sjunka deri, och en otalig mängd nyggor och flugor, som alldeles stuckit sönder ansigtet och händerna på mig. Det är omöjligt att sofva förrän om morgonen, då man af matthet faler i en kort slummer. Stanken ur de med smutigt vatten fyllda kanalerna är odräglig och föranleler febersjukdomar. För att undanrödja denna sjuklomsanledning. heslät marctkballan Dadatskv aft cäffa