Aftonbladet – 13 augusti 1849, sida 1

mV — MMMM ee Ifalla?... Min bror?... Gud vet, att jag förlåter honom; men han kan ej förstå mig. Min mor?... O, min herre! Ni känner ej min mor. I Hon är en qvinna med ett obefläckadt rykte, Jaf en sträng dygd och med en oböjlig vilja; ty som hon sjelf aldrig har fallit, tror hon ej att man kan falla; och då hon har sagt: Jag vill! är det ej något vidare att göra än att böja hufvudet, gråta och lyda. Min far!.-,. Ja, min far måste, jag vet det, lemna det rum, hvarest han under tjugo år har varit instängd, för att skrifva under kontraktet. Min far!... För hvilken annan som helst, mindre olycklig än jag vore han en tillflykt. Men ni känner ej att han är vansinnig, att han har förlorat förståndet, och med det all faderskärlek. Och för öfrigt är det tio år sedan jag såg mih farg det är tio år sedan jag tryckte hans darrande händer, sedan jag kysste hans grånade hår. Han vet ej mer om han: har en dotter, han vet ej mer om han har ett hjerta; han skall ej ens känna igen mig! Och skulle han än känna igen mig, skulle han än hafva medlidande med mig, så skälle min mor sätta pennan i hans hand och säga honom: Skrif under! jag vill det! och han skall skrifva under, den arme, svage gubben; och inin dom är afkunnad., s Ja, ja; jag vet allt, likaså väl som nin, sade Paul; men lugna er: detta kontrakt skall ej blifva underskrifvet. Hvem kan hindra det? Jag!n Ni?, ;Var lugn; jag kommer att i Morgan bivista familjsåmmankoimsten.n Huru skall ni kunna komma dit? Jag har ett medel., Min bror är häftig, mycket häftig! O!min Gudt min Gud!... För ll del akta er att ni 3 förlordr mig ännu mer, då ni vill rädda migh Er bror är mig lika helig, som ni sjelf, Marguerite, Frukta ingenting och trygga er id mig, (Forts, följer.)