både hvad supandet och tillverkandet angick. Ita larens församlingar var ännu ingen nykterhetsföre ning stiftad, dels emedan tal. ännu ansåg sig fö obekant med ställningar och förhållanden i orten dels emedan föreningsformen möjligtvis kommit misskredit, och slutligen derföre att talaren icke höl på formen, blott ändamålet kunde vinnas, och at det redan vunnits i stort mått, sade han sig var öfvertygad genom många skäl, åtminstone är de icke nu, såsom för 45 å 20 år sen, en heder at vara drucken. Derefter framställdes några af nyk .erhetsvännernas skarpaste satser, med uppmaninj till. de närvarande åhörarne att deröfver inleda e! liskussion; men då ingen fanns hugad dertill, an modades en tillstädesvarafide friherre Raab (anföra ren för den bekanta minoriteten i representations frågan), att yttra sin åsigt öfver hvad som på lag stiftningsväg kunde göras för nykterhetssaken, hvil ken önskan han också, ehuru alldeles oförberedd uppfyllde på ett tillfredsställande sätt. Sedan fri herren visat, att förbud emot brännvinsbränning skulle vara ändamålslöst så länge supseden qvarståi och brännvin fås i grannriken för så godt pris, at smuggleri deraf skulle vara lönande, samt förklara Itt lagstiftningen i detta afseende endast bör kring särda bränvinsminuteringen och isynnerhet förbjud: ll handel dermed på helgedagar, äfven på gästgif varegårdar, tog d:r W. sig häraf anledning att re logöra för sin indirekta verksamhet i och för bränn vinslagstiftningen under sednare åren. Denna redo. sörelse var späckad med anekdoter, bilder och qvick eter till den grad, att åhörarne skrattade i chör och den kunde i sanning betraktas som decert pi iela den väl arrangerade anrättningen, Sammanträdet i sin helhet var synnerligen vä yckadt och tillställarne skördade också den förnö elsen att se det besökt af åtskilliga betydande per soner både från södra och öfriga delar af Sverige. ——— — I dag på morgonen arresterade polisuppsynings nannen E. Jacobsson den i går natt från rådhus väktet förrymda arrestanten Carl Gustaf Nyström Alan hade vid rymningen öfver planket vid rådstu sugården på jerntaggarne illa skadat venstra armen som han bar i band.