Article Image
Kallur, dll tyska COH AIIHAR UCL I PIaTiBIUTTL, vIa slutet af år 1848, vände sig till Nordamerika, för att derifrån få hjelp för bildandet af en påtänkt tysk flotta, och att kommodor Parker verkligen gjorde en resa till Tyskland med anledning af denna sak; vidare, att ett amerikanskt ångfartyg, United States, köptes i Newyork, för att brukas i kriget mot Danmark, och att det också löpte ut och kom till Liverpool, enligt hvad det sades, med skada på maschineriet. Dessa saker hafva gifvit anledning till mycket vidlyftiga diplomatiska förhandlingar i Washington. Danska tidningen Fadrelandet har lemnat ett referat i sammandrag efter Daily National Intelligencer, för den 15 Juni, ett halfofficielt blad, som utkommer i Washington, och hvilket innehåller hela den diplomatiska brefvexlingen, hvilken egt rum mellan de serskilda intresserade parterna. Fedrelandet har dervid yttrat: Vi göra det så mycket heldre, som dessa dokumenter äro i hög grad lämplige för att belysa den utmärkt rättsinniga politik, som följes af den mnärvarande presidenten, general Taylor och hans kabinett i dess förhållande till Danmark och neutrala makter i allmänhet. Då han den 4 Mars d. å. tillträdde presidentembetet, fann ban, att hans företrädare, presidenten Polk, tillfölje af enständiga och smickrande uppmaningar från centralmakten i Frankfurt, hade skickat en amerikansk officer till Tyskland, för att undersöka förhållandet med afseende på bildandet af en tysk flotta, och tillåtit utrustandet al ångfartyget United States, vid regeringens varf i Newyork. Detta kontramanderades genast d. 19 Mars, och dagen derpå infordrade statssekreteraren Claytor, från marinsekretera;ren, Preston, alla dokumenter, som kunde gifva upplysning om de anbud, hvilka från Tyskland voro framställda till amerikanska sjöofficerare m. m. och hvad i anledning deraf passerat. Den 16 Dec. 1848 skrifver dåvarande maIrinsekreteraren, Mason, till kommodor Parker i Boston, att en depesch ankommit från nordamerikanska ministern i Berlin och Frankfurt, Donelson, enligt hvilken centralmakten önskar begagna amerikanska sjöofficerare för att bilda en tysk flotta; att presidenten Polk, smickrad af det förtroende, som sålunda visades den amerikanska marinen, och för att befästa det :vänskapliga förhållandet med Tyskland, hade beslutat att efterkomrma denna önskan, såvidt det berodde på honom; att han väl icke kan Itilåta sjöofficerare att träda i fremmande tjenst, men kan hemställa till kongressen om en sådan tillåtelse för en viss bestämd tid. Innan detta skedde, borde dock förhållanderna undersökas på stället, och då de Förenta Staterna städse hafva kämpat för hafvens frihet och med glädje skola se, att hvilken nation som helst skipar en sjömakt till försvar för sin handel; så beordrades Parker att afresa till Berlin och Frankfurt, för att få underrättelse om hvad man begärde i Tyskland, huru länge och till hvilket ändamål sjöofficerare önskades i tjenst, vilkoren dervid, samt hvilka och huru många officerare man ville hafva. Den 19 Jan. 1849 anmälde Parker, som hade kommit till Frankfurt, för handelsministern Duckwitz afsigten med resan, och d. 24 Januari rapporterade han till marinsekreteraren, hvad han hade sett och erfarit: Litet eller intet är företaget för bildandet af en marin, ingen lag bestämd, enligt hvilken saken skall utföras, och ingen, som synes förstå, hvad som skall företagas för att hindra blokaden af deras hamnar, i händelse kriget åter bryter ut, hvilket likväl alla tyckes antaga vara hufvudsaken. Några ångfartyg äro köpta i England, ett skall köpas i Amerika, och Duckwitz räknar äfven på att få några tyska ångfartyg och kanonbåtar utrustade. Med denna styrka tänker man möta den danska marinen, som räknar 1035 kanoner och 7155 man, hvaraf 5 linieskepp på 84! Jag ser icke, tillägger han, ,att under dessa omständigheter finnes någon utsigt att amerikanska officerare med ära för sig sjelfva och sitt land kunna taga tjenst i tyska flottan.n Han afråder sin regering att blanda sig i saken, och rapporterar att han snart ämnar resa hem. Följande dagen d. 25 Januari, skrifver Duckwitz, som uppenbart icke kände Parkers åsigt om de tyska marinprojekterna, till denne ett bref, hvari han uppräknar hvilka officerare, som önskas, nemligen 1 kommodor, som skulle blifva contreamiral, med en adjutant till hans disposition, 3 löjtnanter, som skulle blifva bei I I I fordrade till kaptener, 10 löjtnanter till min-, dre fartyg, och 24 examinerade kadetter, som skulle blifva lIöjtnanter. Samtlige officerarne,!. hvilka skulle få aflöning, som i deras egen marin, förklarades skola brukas i aktiv tjenst på seglande fartyg, ångfartyg och kanonbåtar. Slutligen omtalas det, att, då det är beslutat att inköpa en ångfregatt 1 Amerika, så har det blifvit anbefalldt baron Rönne, tyska ministern! i Washington, att begära af marinsekreteraren en skicklig sjöofficers biträde vid detta fartyg, hvarjemte Parker äfven anmodades att gå tillhanda i detta afseende. Nästa depeschen är ett bref af d. 30 Jan. från baron Rönne till marinsekreteraren, hvari han anmodar denne att meddela honom en stor mängd upplysningar om den amerikanska marinens inrättning, lagar, reglementer för dockor och varf, teckningar och planer, konstruktionsutkast o. s. V. hvilket allt i Masons svar af d. 6 Febr. utlofvas att blifva meddeladt med nöje. Den 151. Febr. skrifver Rönne ånyo till marinsekreteraren och beder denne sända en sjöofficer tilll. Newyork, för att biträda vid inköpet af en ångfregatt, öfvertaga befälet på densamma, fömr Am rs AA Am Ö FT AL BT CP kd RR AN KN KT LO Vv (JO fp NN KN ARD KR KA Ye Jr vh Jm —(NV KD RA RA mA mm FR KH EA -— AV i JA An — i NN -—— —— TA AG km 4 restå dess armering och ekipering, och, när allt är klart, föra den til Bremerhafen och der mottaga närmare ordres från tyska regeringen. Rönne slutar sitt bref med ett yttrande att den officer, som mottager detta kommando, skall finna många tillfällen att inlösa det namn som de första sjömän i verlden, hvilket amerikanerna med rätta bäral Den 19 berättar Rönne, att han har köpt ångfartyget ä ,United States och att kommodor Perry har rådt honom att söka hjelp från statens varf för att få skeppet snart armeradt och klart, hvilket var af! största vigt. Den 23 bifaller Mason äfven fa 2

8 augusti 1849, sida 3

Thumbnail