DEBATT ÖFVER DET NYA FÖRSLAGET TILL TRYCKFRIHETSLAG I FRANKRIKE. Nationalförsamlingens prorogatlion och de dermed i sammanhang stående ryktena om en förestående statskupp hafva för någon tid blifvit skjutna i bakgrunden för det nya förslaget om tryckfrihetslag, hvarom, såsom förr är nämndt, diskussionen började i nationalförsamlingen den 24 Juli. Andan af denna lag skildras af Secle med följande ord: Regeringens förslag, som ytterligare blifvit skärpt af det förberedande utskoitet, öfverträffar i stränghet tryckfrihetslagarna från våra sämsta tider. Det är ett hämnidlens och passionens verk och intet politiskt verk. Det är måhända den förderfligaste ingifvelse, som nationalförsamlingen har att besegla med sin auktoritet.n Utskottet har bland annat föreslagit, att ifrågavarande tryckfrihetslag endast skall blifva provisorisk, sannolikt i hopp att den framdeles må kunna blifva än ytterligare skärpt; utskottet har derföre i sitt betänkande ännu ej uttryckt sin åsigt om tidningsstämpeln. I öfrigt innehåller lagförslaget, hvad presidentens person beträffar, endast straffbestämmelser för presidentens skymfande. Utskottet yrkar straff äfven för mindre förebråelser eller tillvitelser (offenses); ty de illasinnade kunna, under noggrannt iakttagande af föreskrifna former, dock totalt undergräfva presidentens anseende genom oupphörliga anfall.a Att uppmana en soldat till olydnad straffas första gången med 235 åa 4000 frs böter samt 1 månads å 2 års fängelse. Äfven i afseende på denna paragraf yrkar utskottet större stränghet, t. ex. samma straff för den som prisar en handling, hvilken i lagen blifvit betecknad såsom ett brott. Icke allenast utspridande, utan äfven eftertryck (såsom utskottet tillägger) af falska underrättelser, som äro egnade att störa den allmänna freden (det ursprungliga lagförslaget talar blott om afsigt att störa freden) med böter af 50 å 1000 frs och fängelse på 1 månad å 1 år. Tidningsförsäljare skola icke såsom bol handlare erhålla något patent. De skulle derigenom få för många rättigheter. Tidningsförsäljaren erhåller tillåtelse af prefekten, som efter behag återtager den. Äfven här stadgas straff, nemligen böter af 23—300 frs å 6 månaders fängelse. Att hvarje skrift, som behandlar politiska frågor eller social ekonomi och innehåller mindre än 10 ark (regeringen hade föreslagit 5 ark), måste, utom vanliga friexemplar till auktoriteterna, äfven ett exemplar aflemnas 24 timmar före bokens utgifvande, på det ställe, der regeringens ombud har sitt säte inom det distrikt, der skriften utkommer. Förbrytelser häremot bestraffas af korrektionspolisen med 100 å 500 frs. Hvarje subskription för att betäcka ett bötesbelopp, hvartill en tidningsutgifvare blifvit dömd, förbjudes (!) — icke allenast i tidningar, utan äfven i brochyrer. En tidning kan för obestämd tid indragas, så snart den tvenne gånger blifvit fälld af jury. För uppmaning till revolution kan en tidning senast indragas. Instruktionsdomaren kan ögonblickligen låta arrestera hvarje anklagad skriftställare, men i svårare fall icke ens mot kaution ställa honom på fri fot. — Ingen representant kan derjemte vara gerant för en tidning. Ofvanstående punkter äro de hufvudsaklisaste hvad bestraffningen beträffar. Sjelfva oroceduren äfvenledes ganska sträng och kort. Förslaget är i sin helhet strängare än Septemer-lagarne. Diskussionen om detta förslag öppnades såom förr är nämndt, af Mathieu (dela Dröme) ke RR