Aftonbladet – 2 augusti 1849, sida 2

flödiga. Ett Berlinerblad meddelar följande berättelse, rörande händelserna på ungerska krigsteatern: De wienerberättelser som: förekomma rörande slaget vid Waitzen, äro alla högst stridiga och utvisa, att man hvarken i Wien eller ens i de kejserligas högqvarter hade säker kännedom om operationernas utgång, och huruvida Görgey genombrutit eller kringgått den ryska linien, och hvarthän han verkligen vändt sig. Wiener-Zeitung, meddelar en officiell kungörelse, till sinnenas lugnande, hvaruti uppgifves, att den Görgeyska kåren blifvit slagen och rastlöst förföljes af furst Paskiewitschs kår. Uti hvilken riktning han förföljes) förtiger den visligen. Vi erfara emedlertid, af det ryska högqvarterets förläggande först från Waitzen, sedan staden blifvit plundrad, till Duka, samt derifrån till Gödöllö, så till Aszod och slutligen till Pesth, utan särdeles djupsinniga strategiska kombinationer, att ryssarne antingen äro slagne, eller ock att Görgey genombrutit deras operationslinie, och att ryssarne nu söka uppnå honom i riktning mot Theiss, hvilket på det officiella språket kallas förfölja. Tillförlitliga privatunderrättelser stämma alla öfverens deruti, att Görgey, efter en tvenne dagars drabbning, slagit Paskiewitsch, samt i nordostlig riktning återställt förbindelsen med den ungerska hufvudarmeån i det inre af Ungern. Ja, en af våra korrespondenter berättar till och med att 10,000 man ryssar blifvit, genom den Görgeyska kåren, afskuren från den ryska hufvudarmån, och jagade till bergstrakten, der de måste vara räddningslöst förlorade. För öfrigt fortfar striden oafbrutet vid: Komorn, hvarest, utom den 8009 man starka besättningen, 6000 man blifvit qvarlemnade till försvarande af skansarna vid OSzöny och! Uj-Szöny; så att den österrikiska Donauarmåön! blott till ringa del kan användas för operationerna mot inre Ungern, emedan till cerne-! ring af Komorn, som genom sitt fördelaktiga läge beherrskar Donaus båda stränder och nedra Schättön, åtminstone erfordras tredubbelt! större antal trupper, än de som utgöra fästningens besättning, och således nästan 50,000. man måste der qvarlemnas. Sålunda hafva! ungrarne, genom deras tillbakavikande till landets inre, vunnit ändamålet att ju iner de allierade i armeerna framtränga, destomer splittras och! försvagas desamma, under det ungrarne sjelfva oupphörligt stärkas genom sina krafters kon-! centrering. I Följande särdeles intressanta och upplysande! körrespondens från ungerska krigsteatern läses! uti ett tyskt blad: Det synes som om samma skådespel som det ungerska kriget erbjöd förliden vinter, nu; förnyas med en så förvånande liket, att man åj de kejserligas sida antingen måste hafva gillat och följt samma fälttågsplan, eller, hvad som är sannolikare, att terrängen der de fiendtliga armcerna operera, gör samma plan oundgänglig. Mot slutet af Januari detta år voro de ällningar, som de österrikiska och ungerska härarne intogo, helt och hållet desamma, som de allierades armåer och de sig alltmer koncentrerande ungerska trupperna nu intaga. Då var Pesth och Ofen nästan utan svärdsslag uppgifna till Windisch-Grätz, liksom nu till Haynau; blott med den skillnad, att Ofen då var en fästning och erbjöd en stödjepunkt för operationerna, då deremot nu bastionerna äro raserade och grafvarne fyllde; då var i Windisch-Grätz rygg Komorn ännu i ungrarnes händer; nu är detsamma fallet, blott med den skillnad, att Komorns besättning då ultgjordej 4000 man och nu deremot 8000; då voro dej båda Donaustränderna i de kejserligas händer, då deremot nu förbindelsen med högra Donaustranden är betryggad genom de fasta skansarna vid OSzöny och brohufvudet vid UjSzöny, samt Schättöns vinkel mot floden försvarad genom en ointaglig sträcka af skansverk, besatte af 6000 man ungerska kärntrupper. Då opererade Jellacic med sin kår från Stuhlweissenburg, för att återställa förbindelsen å ena sidan med Piattensjön, och å andra sidan med Donau; nu har generalerna Schlick och Ramberg samma åliggande; skilnaden är blott att ändamålet i vintras var vida närmare att ernås än nu. Då opererade general Nugent och några andra österrikiska generaler vid Drau och Mur, för att räcka handen åt Donauarmen; nu operera der för samma ändamål Pettaus reservkår, men med den skilnad, att ungrarne då blott hade några guerillaoch landstormskårer under M. Perczel, nu deremot denna trakt disponera en; regulier arme un der Aulich och en fullkomligt organiserad landstorm, jemte en liten flotilj. Då var hela Waaglinien, efter intagandet af Leopoldstadt, samt Slovakiet och en del af bergsstäderna i hänlerna på general Simunics kår, som ankommit från Krakau öfver Neumark och Jablunka, och: till hvilken dessutom slutit sig slovakiska friskaror och Prags swornostmän, under Sturs och Hurbans befäl; nu har en rysk kår under Grabbe Simunics ställning och roll. Då stod den galiziska nordarmåtn, som inryckt under Schlick cch Vogel genom Duklapasset, på stora vägen till Kaschau och Eperies, och öfra Theisstrakten var skådeplatsen för blodiga strider, vid hvilka till och med Debreczins öfverrumpling senom lätta kavalleriströfkårer icke varit omöjlig, nu har Schlicks, Vogels och Tlammarsteins mission öfvertagits af Paskiewitsch, blott med: den skillnad, att ryssarne hafva fört nära 20,000 man genom Karpaterna, då Schlick blott bade 335 å 40,000. Då var slutligen på den vestra krigsteatern de kejserligas hufvudarmö omkring 4100,000 man stark, koncentrerad i och omkring Pesth, för att derifrån börja operationerna mot Theiss, i riktning åt Szolnok; nu se vi samma skådespel vid Pesth, der genom den allierade Donauarmåens förening med den ryska hufvudhären en styrka af 410,030 å 420,000 man kan koncentreras, och hvarifrån de vidare operationerna föratamgac af Harman omat Kanockamat om Karta