10. oz nya förslaget : är liberalare än representationskommitteens, nemligen att valrätten till nedra kammaren är nedsatt för, i mantal ej satt, fast egendom från 500 till 300 rdr, samt i stad från 1000 till 430 rdr, äfvensom att enligt det kongl förslaget census ej finnes för dem som drifva borgerlig näring, för hvilken skatt betalas. — Den graderade röstskalan anför Aftonposten äfven vara minskad i nedra afdelningen och upphäfd i den öfra. 1 stad, förmenar A. P., kan fastighetsägare ej erhålla mer än två röster i stället för åtta enligt representationskommitteens, och en näringsidkare högst fyra, i stället för sexton enligt kommitteens. — Slutligen framhålles nedsättningen af fordringarna för valbarhet till första kammaren i afseende på förmögenheten, samt voteringarne i finansfrågor af båda kamrarna samfäldt i stället för en nämnd till lika antal af båda, såsom vida mera liberala egenskaper hos det kungl. förslaget. Det har varit en skyldighet att upptaga dessa insändningar, dels derföre, att de angå sak, och dels emedan man häri varseblifver skälen, hvarföre Aftonposten med full öfvertygelse pläderar för det kungliga förslaget. Låtom oss äfven inrymma att Aftonposten har rätt i hvad den yttrar angående de båda förslagens skiljaktighet 1 voteringssättet vid olika beslut hos kamrarne. Men om man närmare granskar förhållandet, skall det snart nog befinnas, att såväl denna förmån, som den större liberalitet det kungl. förslaget i öfrigt, enligt Aftonpostens åsigt, utvisar framför representations-kommitteens, för det mesta är af föga betydenhet, och vida mera motväges åt andra sidan af inskränkningar, hvilka A. P. ej velat vidröra. Vi hafve i detta afseende redan omtalat förändringen i bestämmandet af det s. k. strecket eller gränsen emellan de omedelbara och medelbara valklasserna. Detta är en förändring af stor inflytelse. Enligt kommitteens förslag skulle alla, som hafva minst ett hemman på landet, kommit in i den omedelbara valafdelningen; evligt det kungliga åter, blott de som hafva mer än ett hemman: Förändringen utesluter flere tusen valmän ur den omedelbara afdelningen och verkar så myc ket, att det ombildar öfra kammarens hela karakter, så vidt denna beror af olika samhällsklassers inflytande på valen; och denna omständighet anse vi vara af yttersta betänklighet i en representation med två kamrar. Splittringen mellan representationens olika delar är just det största onda, hvaröfver vi för närvarande hafva att klaga, och denna splittring uppenbarar sig helt och hållet i tvänne mot hvarandra stridande tendenser. Allt som bidrager att föreviga denna söndring bör derföre framför allt undvikas. För öfrigt vore det icke onyttigt att uppställa en detaljerad jemförelse mellan kommitteens förslag och det kungliga, efter som det nu visar sig, att man söker åt det sednare såsom helt betraktadt häfda reputationen för en större Niberalitet än åt det förra — någonting, hvarom vi eljest knappt hade kunnat drömma. Kanhända skole vi vid tillfälle uppställa en sådan jemförelse. För närvarande torde det i förbigående vara tillräckligt nämna, att hvad beträffar valrättens utsträckning till 300 rdrs värde, i stället för 500 på landet för icke i mantal satt egendom, så kan verkan deraf ej blifva synnerligt stor, helst då blott Y,g:dels röst derför beräknas; snarare skulle nedsättningen från 1000 till 450 rdrs värde i stad kunna betyda något. Men då vissa personer på landet kunna på olika grund få två hela röster, d. v. s. lika med 32 af de minst berättigade, som bafva blott Ysdels röst, och i stad en person med 3,200 rdrs inkomst får votera lika med 64 af de minst berättigade (nemligen de, som hafva mindre in 100 rdrs inkomst); så lärer någon hvar instämma deri, att den fördel, som det kongl. förslaget i detta hänseende innehåller framför kommitteens, betyder ganska litet i jemförelse med den förutnämnda olägenheten. För att ej nu blifva för vidlyftige, hänvisa vi i öfrigt till en artikel i Aftonbladet för den 13 April, under titeln: Hvad är nu att göra i reformfråganp, och der en temligen utförlig expost förekommer angående den tvistepunkt, som A. P. nu tagit så hett, eller om de utsigter, som det kongl. förslaget lemnar åt den demokratiska EA AE AA