Fastän ej en enda af besättningen öppnade munnen för annat än att äta, märkte Eiwanuel med förundran deras olika nationalkarakter, den man hos hvar och en lätt igenkände på de allmänna och karakteristiska typerna i hvarje fysionomi. Hans Cicerone, som bemärkte hans förundran, svarade på hans tanke, innan han hade yttrat densamma: Ja, jan, sade han med en amerikansk brytning, som Emanuel genast hade känt igen, och hvilken bevisade, att den som tilltalade honom var född på andra sidan Atlanten; ja, vi hafva här en ganska vacker profkarta på hela verldens folkslag, och om helt hastigt en ny syndaflod bortförde Noaks barn, som fordom Adams söner, skulle man finna i vår ark frö till hvarje nation. Ser ni de der tre kamraterne, som dela med sig åt sina grannar en portion roostbeef och få i utbyte en klyfta hvitlök? de äro Galiciens barn, som vi hafva upptagit vid Cap Ortegal, och som ej skulle strida, förrän de hade gjort sin bön till den heliga Jakob, men sedan en gång bönen blifvit förrättad, heldre skulle låta hugga sig i stycken som martyrer, än vika ett steg. De två andra, som polera sina bord på sina ärmars bekostnad, äro två tappra holländare, som ännu beklaga sig öfver den skada, upptäckten af Goda Hoppsudden har tillfogat deras handel. Ni ser, vid första ögonkastet, hur de likna verkliga ölkrukor, men vid första signal att det är fara å färde skall ni finna dem viga som basker. Närma er dem, och de skola tala med er om sina förfäder, då de ej mer kunna tala om sig sjelfva, de skola säga er, att de härstamma från dessa ryktbara hafssopare, som då de gingo till strids hissade en sopqvast i stället för flagg; men de skola väl akta sig att tillägga, att engelsmännen en vacker dag togo deras qvast ifrån dem, och använde den till ris. Hela det der bordet, hvarest det hviskas