Aftonbladet – 30 juli 1849, sida 3

bistånd att förvänta af de tre civiliserade stormakterna, torde kunna inses af regeringarnes beteendenu för tillfället, hvilka i lugn -se Ryssarnes framfart uti och emot det arma Ungern. Flyger kriget ut öfver oss på dunkelröda vingar, från östern, i sanning, vi behöfve då de civiliserade folkens sympatier. RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Förhöret angående den å Danviks dårhus sist: onsdags f. m. aflidna gatläggareenkan Pettersson har i dag hållits i poliskammaren, dertill läkarne på stället, sjuksköterskan, vaktmästaren, en piga och 9:ne drängar, portvakten, den aflidnas son och systerson, samt hr doktor Blachet, hvilken förrättat obduktionen, voro uppkallade. Herr doktor Blachet, tillfrågad, upplysie först, att demoiselle Daguin, lärarinna vid kongl. teatern, för omkring 3:ne veckor sedan infunnit sig hos honom och omtalat, att hon vore mycket bekymrad öfver en s. k. hjelphustru, som ibland brukade biträda henne och som tillförene varit anställd en längre tid i hennes tjenst, emedan hon (nemligen den nu aflidna enkan Pettersson) den sednare tiden visat sig rubbad till sinnet, samt begärde ett råd angående Pettersson. D:r Blachet hade, sedan han först undersökt hennes ti!lstånd och funnit hennes sinnesförvirring vara en följd af blodstockning åt hufvudet, då tillrådt demoiselle D. att försöka få henne in på lasarettet; men som professor Huss just då företagit en resa, från hvilken han icke skulle återkomma förr än efter 8 dagars förlopp. hade demoiselle Daguin under tiden skänkt Pettersson all den omvårdnad hon kunnat, i hopp att efter hr professorns återkomst få henne på lasarettet intagen, till hvilket likväl professorn efter sin återkomst icke ansett sig kunna lemna bifall. Demoiselle D. hade efter erhållandet af detta svar åter adresserat sig till d:r Blachet, som då, och i anledning deraf, gifvit henne det rådet, att låta föra P. till Danviks dårhus, hvarjemte d:r Blechet, sedan han ånyo undersökt Pettersson och funnit henne fullkomligt frisk till kroppen för öfrigt, med undantag deraf att bröstet varit tungt, lemnat ett betyg öfver hennes tillstånd och sinnesbeskaffenhet. D:r Blachet hade sedermera icke vidare hört någonting af enkan Pettersson, förr än han på hr doktor Soadens begäran anmodades att efter hennes hastigt inträffade död obducera henne. D:r Blachet framlemnade nu obduktionsprotokollet, som hufvudsakligen inneböll, angående det yttre våldet, det liket haren större mängd rispor och blånader på åtskilliga delar af kroppen, såsom vid tinningen, i pannan, på ryggen, bröstet, höfterne, öfveroch under-armarne, samt låren och benen; hvaraf likväl några torde uppkommit genom den ansträngning, som patienten vid och efter inträdet å dårhuset, synnerligast under det hon varit försedd med tvångströja, tillfogat sig sjelf. — Sjelfva utlåtandet lydde ordagrant: Döden är här in följd af stark blodstockning i hjernan och dess hinnor. Det tvång och våld den sjuka ej långt före döden lidit, och hvaraf liket bär tydliga spår, har, fastän i ock för sig ej lifsfarligt, dock här bidragit att öka blodträngningen till hufvudet, och sålunda påskyndat döden. Hr advokatfiskal de Berg, hvilken såsom. allmän åklagare uppträdde i målet, begärde, att till doktor Blachet få framställd den fråga, huruvida doktorn kunde bestämdt upplysa om de å den döda funna blånader och skrubbsår möjligtvis kunnat tillkommit före Petterssons intagande å dårhuset, hvarpå doktorn svarade bestämdt nej: Demoiselle Daguin hördes nu och berättade, utom hvad genom hr doktor Blachets framställning redan är kändt, att hon, jemte den aflidnas syster, son och systerson, kyparen Ivar Aibert Ekström, torsdagen i sistl. vecka åtföljt enkan Pettersson till dårhuset. Vid ankomsten till inre dårbusporten hade Pettersson, som dittills visat sig foglig, börjat att blifva ängslig, samt gjort försök att taga flykten. Porten hade dock genast blifvit öppnad af portvakten, hvilken, tillika med vaktmästaren på stället, Sandberg, till hvilken D. Daguin lemnat det medförda läkarebetyget, då ingen läkare funnits närvarande, fattat tag uti Pettersson och trots hennes motstånd infört benne på gården. Pettersson hade då skrikit mycket. Demoiselle D., som en stund efter denna skakande scen qvarstått utanföre porten, hade då hört starka slag utdelats, åtföljda af svordomar samt uppmaningar att skynda efter en tvängströja, blandadt med Petterssons skrik och rop om bjelp. Demoiselle D. hade sedermera en dag besökt Pettersson, dervid hon funnit henne mycket sjuk, men utan att angående den undergångna behandlingen af henne kunna erhålla några upplysningar. Kyparen: Ekström tillade för sin del, utom hvad demoiselle D. anfört, att då han väl sett sin slägtinge införd i ett af rummen till yttre korridoren: och dertill biträdt, samt varit på väg att aflägsna sig, hade han, som då redan var utkommen genom porten, hört flera slag utdelas i den del af byggningen, dit hans slägtinge blifvit införd, samt igenkänt Petterssons skrik och rop om hjelp. Förskräckt häröfver hade han åter ingått och begärt att få tala med vaktmästaren, samt tillsagt denne det han icke skulle understå sig att på den olyckliga qvinnan utöfva något våld; men härtill hade vaktmästaren endast svarat, att han (Ekström) icke förstod sig derpå och icke skulle blanda sig i saker, som icke angick honom.E. hade sedermera besökt henne sistl. tisdag, då en af patienterne, vid namn Zetterberg, mött E. på gården samt yttrat: Herrn kommer för att efterse sin slägtinge? Den stackaren har fått så mycket stryk, att det är otroligt. — Vid inkomsten till -Pettersson fann E. henne i ett fullkomligt svaghetstillstånd; hon beklagade sig genom svaga jemmerrop öfver ömhet i kroppen. E. hade då nedgått till kommissarien Lundberg och: för honom berättat hvad han hört och sett, men fått det svar, att kommissarien icke kunde göra något åt denna sak, utan att E. fick vända sig till läkaren. E. hade då qvarstadnat tills d:r Sondns ankomst, hvilken efter afbörandet af E:s klagomål i E:s sällskap genast ingått till Pettersson och besigtigat henne, dervid P. befunits hafva en mängd blånader och rispor på flera delar af kroppen. Som tidningen snart är färdig att läggas under pressen, skall det öfriga af förhöret meddelas i morgon, då tiden nu icke tillåter det. Förhöret, som hölls i närvaro af hr öfverståthållaren, skulle i afton kl. 6 fortsättas på dårhusst. — I dag har såväl ransakningen med MartinpArosin, som ock makarne Sjöbergs mål varit föremål för förhandling vid kämnersrättens 4:de afdelning; men då tiden icke medgifver att för dagen referera hvad som förekom, så skall i morgondagens Aftonblad för båda målen blifva redogjordt. Piteå. Bonden Nils Andersson från Pitholm, hvilken, på grund af häradsrättens utslag, hvarigenom han blifvit för utdelade slag dömd till hek mansbot och uppenbar kyrkoplikt, sutit på härvarande länshäkte, har, i anledning af Svea hofrätts till länestyrelsen aflåtna skrifvelse, blifvit å fri fot ställd. (N. P.) Söderhamn den 27 Juli. Förliden söndagsafton AmnmAlam Pan cv duh 3 Kn Akbäiraen MA Ahare