Aftonbladet – 27 juli 1849, sida 1

SEGERKRONAN ÖFVERSÄTTNING FRÅN ENGELSKAN. (Slut från gårdagsbl.) Luigi svarade med ett mildt leende: Signo1 Giovanni vill mig ej något ondt. Säg mig då och tala innan denna gamla pladderkäring till dektor återkommer, hvad var det som upprörde dig så häftigt? Det är en för lång historia, Benvenuto, att berättas på så kort tid; när jag nästa gång ser dig skall du få veta det. Nej, nej, berätta mig nu; medan den gamle Petitpre förer sin huldinna nedför trapporna till hennes vagn, skulle du ha tid att berätta mig Trojas belägring; men du har allaredan förlorat så mycken tid; bruka bättre återstoden! I sanning, Benvenuto, sade Luigi, jag skall berätta dig allt i få ord. Det är ingenting annat, än att jag i Milano såg signor Sansones hustru, den englalika Laura Sansone, och on stal mitt hjerta.n Jag lefde någon tid skuldfri och lycklig af hennes leenden. Hon var min lefnads sol; och slutligen tilläts jag att måla hennes porträtt. Men hvem afbildade någonsin solen ostraffad? Det är sannt, jag såg med förtjusning den ökade framgången af mitt arbete; men mina känslors häftighet ökade sig på samma gång. En dag, då jag satt framför duken, väntande ankomsten af mitt himmelska ideal, sjönk jag, öfverväldigad af kärlek, på knä framför bilden och andades en kyss på dess älskliga läppar. Men donna Laura hade under tiden inträdt, obemärkt af mig, och sade nu med strängt allvar; Stig upp och lemna målningen ofulländad som den är. Ni skall aldrig s9 mig åter. Ni har vanhelgat er konst ge