Aftonbladet – 21 juli 1849, sida 2

a sse—————— AL ———————Lmmm——L --Z -:ÖQ Q Z so gren med? Här är ju orätt gilvet. Jag har två kort mindre än jag skulle ha. vÄr det så? Jay det är möjligt. Då skall jag ha den äran att gifva om igen. Låt det gå fort då. Felix, gif mig ett glas vatten och stäng sedan dörrn; jag tycker att det drar.n a Felix! ropade unga grefven. Har du kammat Belona i dag? Ja, herr grefve.s Då har du gjort det så, att fan må ta dig. Du gör om det i denna qväll, och det ordentligt ; annars så... Och så skall du ha min ridhäst sadlad kl. 10 i morgon bittida, hör du det ? Hvart skall du då rida? frågade grefvinnan. VÅ, jag vet just inte så noga. Men låt nu ej oroa sig deraf, min nådiga mamma. Här finns inte tecken till någon fara. Och jag ämnar dagligen så der förskräcka dig. Ack! Du blir nog inte så länge hemma hos mig, att-jag hinner vänja mig af med min barnslighet. Jo, nu ämnar jag stanna här: I hufvudstaden är så bråkigt och tråkigt, och man kommer så lätt in i farliga partier och sådant der, som du ej förstår. Allt nog, jag är glad att vara derifrån.n Modern såg upp med en min, så glad, så tacksam, att det bodde en hel verld af förhoöppningar deri. (Forts. följer.) — Berlins konstvänner beklada förlusten af en talangfull konstnär och konstlärare, den för kort tid sedan aflidne målaren Köhler. Det var i konstverlden kändt att den afiidne i tysthet afbjelpte bristerna i mycket kända och rikligen belönta konstnärers arbeten. Han sjelf dog i tarftighet