en arm af 36,000 man för att angripa rysa sarna. En dag sednare skrifver samma korrespondent: Debreczins besättande var en i Pesth icke oväntad händelse. Resande, hvilka det lyckats att komma från Pesth till Wien, hafva berättat att alla högre österrikiska fångar, som förvarades i Debreczin, redan den 1 Juli afsändes under eskort till Ofen och bankonotspressen förflyttades till Szegedin. Föröfrigt visar det sig att denna tilldragelse gjort ett oangenämt intryck på befolkningen Il Pesth, hvars bekymmer likväl ökats genom åtskilliga vidtagna åtgärder, som synas häntyda på Pesths utrymmande. Vapenförråd, ammunition och munderingspersedlar, sar t materialier för jernbansbyggnaden hafva bortförts, dels genom ångfartyg nedåt Donau, dels på jernbanan till Szolnok. Deremot beskrifves deltagandet i korståget såsom allmänt och exempellöst i historien. Hela befolkningen, män, qvinnor, barn, alla voro på benen, och oräkneliga skaror anmälde sig med korset på bröstet till den förestående striden. Hela trakten från Pesth till Komorn, på båda sidorna om Donau, liknade ett enda ofantligt härsläger, och de från det inre af Ungern tillströmmande, åt den heliga striden för fosterlandet sig helgande korsfärdande jemföres med en stor folkvandring. Alla rykten om sammansvärjningar mot Kossuth äro falska, och han fortfar att vara hela folkets afgud.n Öfver tilldragelserna på krigsskådepiatsen sväfvar ännu alltid ett ogenomträngligt mörker. Ryssarne under Paskiewitsch och Grabbe rycka alltmer emot det inre af Ungern. Den 30 Juni var högqvarteret för den ryska nordarmöån i S:t Miskolez, der det ännu befanns den 5 dennes. Men ryssarnes avantgarde hade ryckt vidare på stora vägen till Pesth, och hade den 1, efter svagt motstånd besatt staden Erlau. Några uppgifter förmäla till och med att ryssarna redan den 2 afskurit förbindelsen mellan Pesth och Waitzen, hvilket likväl synes mindre sannolikt. Deremot berättas med bestämdhet, att den ryska hären under Grabbe, som stod vid Kubin och Rosenberg, uppbrutit mot bergstäderna och besatt Kremnitz och Schemnitz. Det synes ligga i de kejserligas plan, att först besätta den stora ungerska revolutionshärden bakom öfre Theiss vid Debreczin och vid Grosswardien, och således ockupera komitaten Szabolez, Szathmar och Bihar, och först sedan detta skett, och förbindelsen blifvit återställd mellan de, under generalerna Grotenhalm och Liäders, i Siebenbärgen opererande armåkårerna, framrycka på ena sidan öfver Erlau och Gyöngyös, samt på den andra öfver Raab och Gran, emot Pesth, för att göra stridsplatsens förläggande till stränderna af Theiss overkställbart. Ungrarne deremot synas hafva planen att uppgifva alla de yttre punkterna af den stora kretsen, för att koncentrera sig vid och omkring Pesth och Komorn, så att de afgörande hufvuddrabbningarne skulle vara att förvänta på Rakoczfälten vid Pesth, under Komorns murar, och i de vidsträckta, af moras och kärr uppfyllda trakterna mellan Pesth och Kecskamat. — De allierades vestarme vid Donau hade ännu ej lemnat sina positioner midtemot Komorn. Den 9 dennes var högqvarteret i Dotis, en liten stad sydost om Nagy Igmond. — Den förenade armån synes icke ännu hunnit hemta sig efter de blodiga fäktningarna vid Acsoch OSzöny, ty den har ej gått ett enda steg vidare. Deremot berättas från Pressburg att de allierade på ön Schätt göra stora förberedelser till Komorns belägrande. I denna fästning kommenderar för närvarande Klapka, emedan Görgey är svårt sårad, och enligt några uppgifter tyvärr skall hafva dödt af sina blessyrer. Detta vore en oersättlig förlust för ungrarne, ty Görgey är härens afgud, själen i krigskonseljen, och till hela sin varelse urtypen af en äkta magyar och en ädel menniska., I södern stå sakerna ännu som för trenne veckor sedan. Jellachich har väl uppfodrat besättningen uti Petervardein till kapitulation, men dervid af kommendanten E. Kiss (broder till den i passet vid Tömösch fallne, berömde öfverste Kiss) fått det svaret, att han förr skulle med hela besättningen spränga sig i luften, än på något vilkor gifva sig. Ungrarne hålla ännu brohufvudet i Neusatz besatt och hafva icke afbrännt Donaubron, så att banens så mycket uttrumpetade seger inskränker sig till nedbrännandet och plundrandet af den sköna blomstrande staden, på hvars ruiner han sedan blifvis slagen och bortjagad. — Den såkallade siebenbärgska armåen (f.d. Puchnerska kåren) hade den 23 Juni, under general ClamGallas befäl, uppbrutit från Csernetz i lilla Wallachiet, och öfver Krajova, der den inträffade den 28, vändt sig emot Rothenthurmthorpasset. Den är 11,000 man stark, med 1750 hästar och 335 kanoner. Dess bestämmelse är Hermannstadt och den skulle den 6 inträffa i Rimnik. General Nugent har, med hela den reservkår som blifvit sammandragen vid Pettau i Steyermark, den 7 och 8 uppbrutit från lägret vid Pettau i tvenne kolonner under generalerna Palfy och Rousseau mot Ungern. En tredje kolonn bestående af 13,000 man framryckte öfver Warasdin och Mur emot Gross-Kaniska, för att derefter vända sig mot Plattensjön, der den ungerske generalen Aulich sammandragit en icke obetydlig armåekår och tillika inrättat en liten krigseskader. Den 7 firades ryska kejsarens födelsedag i den allierade armäns läger med stor högtidlighet. De österrikiska generalerna infunno sig ET a Eee rg —LA —-————— mmm