Aftonbladet – 18 juli 1849, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: EGYPTISKA KONSTSKATTER I ÅLOTVERN. I I slutet af Juni öppnades det stora egyptiska galleriet i Louvern. som upptager en ofantlig sal på nedra botten. Äskådaren öfverraskas der af aut få se bildstoder, basreliefer, scm härröra från den aflägsnaste forntiden. Man finner konstlemningar från den s. k. tolfte dynastien, hvilka ännu bibehålla de friskaste färger, oaktadt de äro äldre än Josefs ankomst tilt Egypten. Vidare sköna fragmenter af en koloss från Amenophis III:s tid, mer än ett århundrade före Moses; och slutligen afbildninger af Ramses den store, eller Sesostris, och den otantliga sfinxen af hans son Menetab, under hvars regering judarne utvandrade ur Egypten och gingo öfver Röda bafvet. Andra salar för fornsamlingar komma äfven snart att öppnas, och man kan redan få se en sådan samling af äldre grekiska bildhuggerier och ett museum af sarkofeger och andra föremål, som tillhört de första kristne, såsom lampor cch kärl, hvaraf de betjenat sig i katakomberne. — Vid Fransyska akademiens session detta år hafva de högsta priserna håde för poesi och vältalighet vunnits af en och samma litteratör, vid namn Amedee Pormier. Det belönade skaldestycket har till ämne erkebiskopens af Paris död. — SPANIENS UNIVERSITETER. En fransysk tidning innehåller följande ur spanska tidningar hemtade interessanta uppgift om de spanska universiteterna och tiden för deras stiftelse. De äro 93 till antalet; de flesta mycket gamla, och af hvilka större delen varit mycket mera blomstrande fordom än i våra dagar. Det äldsta är Salamancas universitet, som grundlades år 4200. Ett annat i Valencia stiftades kort derefter. Sedermera kommer universitetet i Lerida af år 4300, och i Valadolid af år 1340. I femtonde seklet begynte universiteterna i Alcala, Avile, Siguenza, Toledo, Valencia, Sarragossa, och i sextonde i Bacza, Granada, Onate, Orihuela, Oscuna, Oviedo, Santiago, Stvilla, Terragona och Tortosa, samt i edertonde seklet Pampelona och Cervera, hvilket grundlades år 4747. — ÅVUSTRALIENS ULL. De sednaste engelska tidningarna underrätta oss, att det interessanta factum, att så stora qvantiteter af ull från nya södra Wales i Australien numera införas till England, att det är starkt i fråga att låta denna ull jemväl Töras till den tyska marknaden, som hitills försett Engelsmännen med cen betydlig del af deras ullbebof. Man anser den ull som säljes i Berlin för 70 thaler centnern icke kunna jemföras i godhet med den ull från nya södra Wales, som i London säljes till samma pris, eller 2 sh. för skålpundet; ja, man anser t. 0. u. aft den Australiska ull, som i London säljes för 1 ch. 8 pence, är lika god om icke bättre än den Berlinska för 2 sh. Det är också öfverraskande att finna till hvilka låga priser ylletyger nu säljas i England. Sådant drapp eller kläde, hvyarmed vagnarne på jernvägarne äro klädda, och hvilket är ungefär af samma qvalitet som nyttjas till betjentlivreer, 59 Svenska tum bredt, säljes i stycke till 4 sh. per vard, eler emtkring 2 Rdr 28 Res alnen. Det är för ofrigt bekant, att fårafveln i Australien är så stark, alt man der lider en beständig brist på folk för att klippa fåren. När denna brist hinner blifva afbjelpt, hvilket mer och mer kommer att ske genom utfiyttningar, som undcerstödjas af regeringen, så kommer importen af denna vara till Europa att på ett ganska farligt sätt rivalisera med Tysklands ullproduktion.