2 URNA EA FA RT ESe Det s. k. Cavaignacsha partiet som led ett ansenligt nederlag vid valen den 13 Maj. börtpplejar åter söka verka för de förestå. I mentvalen till nationalförsamlingen. vi ika skola företagas den 8 Juli. Det föres följande personer: Lamartine, Tourret, Ee::v föordin, I Lanjuinais, Billault, Senard, A. M Jules Favre, Marie, Goudchaux och Co; seclen föreslår ungefär samma kandida:er. mia inlsätter Bastide i stället för E. Gi:.: . Märk dikt är att National tyckes hafvs d:co:t sig ifrån detta parti och förordar hvarlin Bastide eller A. Marrast; den sluter :d-remot till en kandidatlista, om hvilken !-:c::s relresentanter, den demokratiskt-socia:..ukommittcen, konstitutionsvännernas wc; tiska jkommittå och den demokratiska pr. deputerade förenat sig. Denna lista i Jande kandidater: Charassin litters::. Demay, löjtnant vid Vincennes j (de Bussac), f. d. representant, I representant, Goudehaux, f. d. representant, Gnuinard, f. d. representant, Joly fader f. d. representant, Malarmet, bronsarbe:sre, Proudhon, f. d. representant, Ribeyrollcs, redaktör en chef för Reforme, och Vidal, redaktör för Travail Affranchi. Den reaktionära valkommitteer ,!n:on lecetorale, hvilken såsom en ny Fe: uppstått ur den afsomnade Rue-Poitierska klubbens aska och som under slöjan af opartiskhet sökt bearbeta opinionen, har nu tyckt tiden vara inne att afkasta masken och uteslutit I: fine från sin kandidatlista. Enligt Patrie, uppställer den följande kandidater, som vid profval skulle hafva visat sig äga största förtroendet bland folket: Leon de Mallevi!ie, Lanjuinais, gen. Bar, gen. Magnan, Chaiobolle, LouisLucien-Bonaparte, Ferdinand Ber A chille Fould, Benjamin Delessert, Theodore Ducos och Boinvilliers. Proudhon har från sitt fängelse i en skrifvelse föreslagit följande kandidater: Dupont (de VEure) för att representera nationaliran, Ferdinand Lesseps den ärliga diplor Jules Favre den republikanska talekonsien, Emile Girardin den oförskräckta journalistiken, Billault rättigheten till arbete, Dupocat (de Bussac) den demokratiska rättsläran. GCoude bankens republikanisering, Guinord I gen mellan nationalgarde och folk vetenskapliga socialismen, Ribeyroi!le: följda pressen och Malarmet proletari: General Bedeau anträdde resan ul Civita Vecchia den 3 Juli. Han bar instruktion att i vissa fall taga högsta befälet af tt. General Lamoriciere lärer efter mycket betänkande hafva låtit öfvertala sig at: öfvertaga högsta hefäl:t öfver en fransk observationsarm vid Öfra Rhen. I Paris och departementerna fortfora arresteringarna. Åtal hafva blifvit a a mot flera tidningar, såsom Tribune i Bordeaux, Rhin i Colmar, National de VOuest i Nantes, Suffrage universel och Courrier de la Sarthe i Mans, Union republicaine i Auxerre, Fraternite i Ande 0. s. v. Grefve Mole bar blifvit utsedd ti!l ordförande för -det utskott, som skal! afcifva betänkande om regeringens förslag t:.l y tryckfrihetslag. Vid det nya valet till nationalförsum ingens sekreterare utsågos följande: Arnavd (de FAricge), Peupin, Lacaze, Båörard, Chapst och Heckereen. Statsrådsvalen hafva blifvit kompletterade med tvenne val, som föllo på Saint-Aignan ech ODonnel. Ett val återstår ännu. I nationalförsamlingsn en 3 Juii meddelade konseljpresidenten den nyheten från Rom, att regeringen nyligen erbållit en telegrafdepesch, som ingaf det hopp, att åen emellan franska trupperna och den romerska armeen utbratna konflikten skulle biläggas. Lherbette interpellerade undervisningsministern Falloux avgående den olaglighet, som han begått genom att icke understälia sitt nya undervisningsförslag statsrådets pröfning. Falloux skyllde på behofvet af skyndsamhet och sökte en ursäkt deruti, alt hans förslag ifvit pröfvadt af en stor kommitt, som han dock sjelf bildat. Församlingen gillade ej helt och hållet jesuitministerns skäl, utan beslöt att hänskjuta frågan till vanlig utskottsbehandling. Den 4 Juli uppträdde Emile Barrault, rvepresentant från Algier, med protester emot det förberedande utskottets betänkande angående åtalen mot bergets förr nämnda 7 ledamöter. Inalles hade nu åtal blifvit yrkade mot 33 folkrepresentanter. Af dessa hade endast en blifvit personligen förhörd och derefter frikänd. Försemlingen berde gå till sig sjelf och fråga, om icke förföljelsen mot bergets medlemmar härledde sig från politisk passion. Äfven Vesin af högra sidan, Grervy o. fl uppträdde med anmärkningar mot utskottsbetänkandet, hvarefter debatten småningom antog en ganska häftig karakter. Michel (från Bourges) mn. fl. uppläste yttranden, som O. Barrot och Dufaure fordom haft, då de hörde till Opposiionen i deputeradekammaren, då fråga var om ältegångs anställande mot Coermenin och Audry le Puyravean. Då man slutligen öfvergick från den allmänna lebatten till frågan om hvar och en af de reoresentanter, mot hvilka åtal yrkades, frikänies Baune enligt utskottets förslag, ehuru 20 edamöter af det hvita berget satte sig dermot, hvarvid isynnerhet Vietor Grandin sökte ppskrämma församlingen genom spådom, att n ny 13 Juni förestode. Rättegång mot Ronjat beslöts med 325 röter mot 161, ehuru 12 vittnen kunde intyga, tt ban hela dagen den 43 Juni satt hemma a sitt rum. En interpellation om belägringstillståndet, vilken inrikesministern lofvade besvara den Juli, blef dock af högra sidans kompakta majoritet uppskjuten öfver 14 dagar. Detta ar första gången, som högra sidan gjorde bruk Fen föreskrift i det nya reglementet, hvario