medicija. Sn AAA SEA UPPLYSANDE BREFVEXLING MELLAN ROMERSKA TRIUMVIRATET och FRANSKA SANDEBUDET I ROM. Befälhafvaren för franska expeditionsarmeen, general Oudinot, uppmanade d. 12 Juni, i ett bref, Roms invånare att öppna staden för honom, hotande att annars tilltvinga sig inträde. Detta bref besvarades nekande af konstituerande församlingen och triumvirerna, och de tillade, att Fransmännens anfall på Rom, innan underrättelse ankommit om franska regeringens åtgörande vid den af hr de Lesseps afslutade konventionen, vore ett brott mot folkråtten. Med anledning häraf skref franska rezeringens nuvarande sändebud till Rom, hr de Corcelles, den 13 Juni från general Oudinots högqvarter ett bref till franska ambassadsekreteraren i Rom, hvaruti säges, rörande hr de Lesseps: att det af franska nationalförsamlingen utsedda ombudets, hr de Lesseps, underhand lingar hade blifvit officiel t desavouerade i en depesch af den 26 Maj från utrikesministern; att en annan depesch, af den 29 s. m., hade. återkallat hr de Lesseps; och att denne, återkallad den 29 Maj, icke hade haft rätt att den 31 med romerska regeringen afsluta en konvention, hvilken, i hvad fall som helst, borde ratificeras för att vara gällande; samt, rörande ratifikationen: att den i första dagarne af Juni bildade nya ministeren, som gifvit hr de Corcelles hans utomordentliga uppdrag — i hvilket han afrest några timmar efter hr de Lesseps återkomst till Paris — icke ett ögonblick tvekat att förkasta den af hr de Lesseps medförda traktaten. Sedan hr de Corcelles yttrat, att romerska regeringen gjorde det största misstag, om den trodde sig kunna rättfärdiga motståndets fortsättande genom väntan på en ratifikation, som aldrig kunnat gifvas, slutar han sin skrifvelse med följande ord: I denna sorgliga strid har Frankrike blott ett syftemål: kyrkans vördnadsvärda öfverhufvuds frihet, romerska statens frihet och verldens fred; den mig anförtrodda sändningen afser hufvudsakligen att befria och skydda de massor, som man leder till ytterligheter., Denna skrifvelse meddelades af franska ambassad-sekreteraren åt romerska triumvirerna, hvilkas förste man, G. Mazzini, den 15 Juni derå afgaf följande svar, som klart och enkelt ! utreder hela underhandlingsfrågan: Det bref från hr de Corcelles af den 43, som ni benäget meddelat oss, försvagar, såsom ni väl redan sett, på intet vis innehållet af romerska konstitucvande församlingens svar. Det gör föga till saken hvad datum den eller den franska depesch n har; öga betyder, om hr de Lesseps var återkallad eller icke i det ögonblick, då han undertecknade konvcenionen af den 31 Maj. Med et ord är allt detta besvaradt: Församlinsen visste ingenting derom; den har aldrig fått nåson ofliciell underrättelse om dessa depescher. Den diplomatiska frågan förhåller sig således på öljande sätt. Hr de Lesseps var Frankrikes minitre plenipotentiaire i Rom. Han var det för oss len 51 Maj lika väl som förut. Vi hade på intet ätt blifvit underrättade om motsatsen. Vi underiandlade säledes fullkomligt bona fide med honom, iksom hade vi underhandlat med Frankrike; men lenna bona fides har kostat oss Monte-Mario, som ;esaties med franska trupper natten emellan den!s 3 och 29 Maj. Iobegripna i en helt och hållet redlig öfvyerläggning med hr de Lesseps, viljande! indvika allt, som hade kunnat brädstörtadt föra innena till en mot vära önskningar stridande stäming, och ur stånd att tro, det Frankrike skulle vilja örja sin beskyddande sändning med Roms belärande, äsågo vi blott hvad sem skedde. Vid hvarje rupprörelse, vid hvarje detaljoperation, som åsyftade, tt göra den militäriska kringränningen trängre och 0 tt steg för steg nalkas positioner, dem vi ganska 4 äl hade kunnat försvara, sade oss hr de Lessep:, tt Fransmännens afsigt endast vore att tillfredsställa en feberaktiga retningen hos de af sin stillhet utröttade trupperna. Han besvor oss, i begge stater-8 as och i mensklighetens namn, alt undvika all fi-!r ndtlig sammanstötning, att fullkomligt lita på ho-n om och att icke frukta för följderna; yi samtyckte) fi erna. Nu ångrar jag mig för min del; jag ångrar i rig, icke af fruktan för Roms öde, utan derför att h ippra män med sitt bröst nu försvara, hvad goda oäitioner armars hade kunnat skydda. Klockan 8 på aftonen den 34 Maj underteckna-å es konventionen mellan hr de Lesseps och 0ss.2 lan tog den med sig till lägret, sägande, att hani!fi cC 8