Aftonbladet – 9 juli 1849, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: CHOLERAN OCH ELEKTRICITBTEN. Kort efer .cholerasjukdomens värsta dagar i Paris, innenöllo flera af dervarande tidningar följande, till preidenten i vetenskapsakademien derstädes adresserade, skrift, af en läkare, som tyckes lemna en bekräftelse på redan förut gjorda iakttagelser angående sammanhanget mellan choleraepidemien och en ovanig brist på elektricitet i atmosferen: Alltifrån det choleran började härja i Paris mer eller mindre strängt, det vill säga snart sedan tre månader tillbaka, har jag dagligen gjort observationer på elektricitetsmachinens aktion, för att förvissa mig, huruvida icke ett visst förhållande finnes emellan farsotens intensitet och frånvaron af det elektriska fluidum, som vanligen är utspridt i atmosferen. Den machin som begagnats för dessa dagliga observationer, är temligen kraftfull; under vanliga förhållanden gifver den, efter skifvans kringvyridande två eller tre hvarf, lysande gnistor på fem eller sex centimeters afstånd (något öfver 2 sv. tum). Jag märkte nu i början, att det var mig omöjligt att em enda gång få fullkomligt lika resultat. Under loppet af April och Maj var det svårt att erhålla nå-gra gnistor; dessa hade aldrig mer än två till tre centimeters längd och deras variationer följde cholerans oscillationer. Häruti låg redan en stark anledning att förmoda,. det jag vore på spåren af det intressanta faktum, hvarom jag sökte att förvissa mig. Emedlertid var jag ännu icke öfvertygad, emedan elektricitetsmachinens oregelbundenhet kunde tillskrifvas luftens. hygrometriska beskaffenhet (fuktiga tillstånd). Jag väntade derföre också otåligt på vackert väder och på värmans återkomst, för att fortsätta mina iakttagelser med mera säkerhet. Andtligen hafva solen och värman återkommit, och till min stora häpnad har den ofta rådfrågade machinen, långt ifrån att, såsom förhållandet bordt vara, angifva en ökad elektricitet, tvärtom gifvit mindre och mindre märkbara tecken dertill, ända derhän, att det under de heta dagarna den 4, 3 och 6 Juni var-omöjligt att erhålla annat än ett lindrigt frasande utan gnistor. Den 7 var machinen totalt stum. Detta nya aftagande af det elektriska fluidum har, såsom ty värr är alltför väl bekant, sammanträffat med nya våldsamheter af choleran; hvad mig beträffar blef jag mera bestört än förvånad deraf, då jag deri endast såg den nödvändiga följden af ett fullt bekräftadt faktum. Man kan lätt föreställa sig med hvilker oro jag under dessa kritiska dagar rådfrågade min machin, . en sorglig och trogen tolk af en stor olycka. Andtligen den 8 om morgonen återsyntes några svaga gnistor; deras intensitet ökades timma efter timma. Jag kände med tillfredsställelse, att det lifgifvande fluidum återkom i atmosferen. Emot aftonen tillkännagaf ett åskväder, att elektriciteten hade återinträdt i sitt herravälde; i mina ögon innefattade detta cholerans försvinnande jemte den orsak, som framalstrat henne. Dagen derpå, den 9, fortsattes mina observationer; allt var då åter i sin ordning, machinen gaf, vid minsta vidröring, med lätthet, jag kan nästan säga med glädje, lifliga gnistor; man kunde nästan säga, att den var medvetande af den goda nyhet, som den tillförde oss. Jag har trott mig omedelbart böra meddela akademien underrättelsen om dessa rön. Frågan synes mig numera fullkomligt upplyst. Naturen har uppblandat atmosferen med en massa af elektricitet, som bidrager till lifvets underhållande och bibehållande. Om denna massa af elektricitet genom hvad orsak som helst förminskas och förtunnas, hvad händer då ? Alla menniskor lida deraf, de som hafva inom si ett tillräckligt förråd af personlig elektricitet, stå emot; de som ej kunna lefva utan att låna elcktricitet af den gemensamma massan förgås, om denna massa uttömmes. På detta sätt förklarar sig tydligt och rationelt tillvaron icke blott af choleran, utan kanske äfven af alla de öfriga epidemier, som periodiskt hemsöka menskligheten. Om det stora faktum, hvarom här är fråga, erkändes och medgafs i principen, skulle det, efter min tanka, vara lätt för läkarevetenskapen, som eger så många medel att framalstra och bibehålla elektriciteten, att med framgång bekämpa farsoten, om der ännu en gång återkommer. Som de experimenter, hvilka omnämnas i förestående bref, icke blifvit bevittnade af flera personer, torde författarens hypothes icke kunna antagas såsom ofelbar; men i förening med hvad redan tillförene af andra blifvit iakttaget angående elektricitetens förhållande under cholerafarsotens härjningar, gifva de ofvanstående uppgifterna i allt fall en intressant anledning till ett fortsatt studerande af ett fenomen, hvilket möjligen kan lemna en mera tillfredsställande vägledning än hittills, att med framgång kunna möta den mysteriösa fienden. — GRRFVINNAN Rossi (förut känd under namnet Henriette Sonntag) uppträder åter såsom sångerska. Hon skulle sistl. lördag i London sjunga uti Linda di Chamonix. — EN OovVvAnuG FISK fångades den 29 Juni vid norska kusten (Arendal). Den var 3 fot lång och 2 fot bred, af en vacker, guldglänsande röd färg. Stjert och fenor voro högröda. Bröstoch bukfenorna voro äfven röda och mycket långa. Huden var mörkblå med ljusa, silfver liknande, fläckar. Han hade kommit in under en brygga. Han har biifvit afsänd till Christiania universitets museum. FEIST ISA ELI IN SY SDR NETONNETS TTT SATT INTDAISPTLD 0