Aftonbladet – 9 juli 1849, sida 1

DT I MMA Me och Wien till den 2, Stettin och Berlin till den 3 samt Hamburg till den 5 dennes. DANMARKE. I Hamburgertidningarne lemnas åt resultatet af utfallet från Fredericia icke den vigt, som danska tidningarne deråt gifvet. Endast några skanskorgar skulle blifvit i batteriet uppoch nedvända, och danskarne skulle fått flera man dödade. Ifrån Slesvig berättas, att 22 permissionsansökningar inom den s. k. landsförsamlingen, satt densamma i mycket bryderi, emedan dess fulltalighet upphör om så många ledamöter afresa. Det synes som hade en splittring inträdt, vållad i synnerhet af frågan om personalunionens upphäfvande. Denna fråga har blifvit af församlingen afböjd, genom öfvergående till dagordningen. i Den bekante grefve Reichenbach, som varit sänd af det så kallade riksregentskapet, såsom rikskommissarie till Slesvig-Holstein, hade varit i Slesvig några dagar, men under strängt inkognito, och endast besökt jernvägsdirektören Olshausen. Sedan hade han afrest, men hvarthän var ej kändt. Såsom ett kuriosum anföres, att skrifvelsen ang. hans befullmäktigande varit adresserad till provisoriska regeringen för hertigdömena Siesvig-Holstein i Rendsburg,, hvilket utvisar att riksregenterna icke kännt hvar de hade sina underordnade,, eller de förändringar som med dessa längesedan inträdt. Friherre v. Heintze hade afrest från Slesvig till Berlin den 2 dennes, som det troddes för att vara verksam vid fredsunderhandlingen derstädes. Den ingifver slesvig-bolsteinarne stor oro; och ett rykte bade i Rendsburg utspridts, att 3000 man preussare skulle besätta fästningen, samt holsteinska trupperna aflägsnas: hvilket antydde på verkställighet af Preussens erbjudande att bevara Slesvigs neutralitet, i fall det skiljes från både Danmark och Holstein, såsom sjelfständig stat. Ännu synes likväl detta rykte icke vara sannnolikt. Från Fyen, (Odense) innehåller Hamb. Correspondenten en korrespondensartikel, hvari säges att der sammandrages så betydliga danska stridskrafter, för att öfverföras till Jutland, att säkert ett afgörande slag vid Fredericia var att motse. Angående den strid, som den 27 Juni förefallit mellan preussiska ångfartyget Adler, hvilket, eljest postfartyg, nu blifvit armeradt med 4 kanoner af grof kaliber och en dansk kutterbrigg S:t Croix,, berättas i Ostzee Zeit, att ångfartyget bestått striden med mycken heder. Förhållandet är, att Adler) höll sig på så långt afstånd som möjligt, för att draga fördel af sina svåra bombkanoner, och vara utom håll för skotten från briggens kanoner. Det säges, att briggen skjutit 300 skott och ångfartyget 70; samt att af de förra blott 3 träffat ångfartyget, men af de sednare två bombkulor gjort briggen stor skada. SPANIEN. Ett rykte var utspridt, att drottningen skulle vara sinnad göra ett besök hos ,denheliga fadren,, så snart han åter blifvit insatt uti sin myndighet i Rom. Kongressen hade efter sex långvariga sammankomster antagit den af Regeringen föreslagna tulltariff, m. m., hvilken enligt ministerns yttrande afsåg att till statskassan öfverflytta de 300 millioner realer, som hittills årligen gått i lurendrejarnes fickor. FRANKRIKE. Den 28 Juni läste man på gathörnen i Paris anslag, som kungjorde, att Ludvig Filip, grefve af Neuilly, f. d. fransmännens konung, sednast boende på Tuilerislottet i Paris, ämnar till den mestbjudande försälja de sköna skogarne vid Gisors, Bacqueville och Pacy-surEure, för att kunna betala de under hans regering ådragna skulder. Monitören för den 28 Juni innehåller statsrådets betänkande angående belägringtillståndets konseqvenser, i enlighet hvarmed regeringen har rätt att suspendera tidningars utgifvande. De suspenderade tidningarnes geranter hafva bestridt lagligheten af denna åtgärd och begärt tillfälle att inför domstol få utveckla sina åsigter i ämnet. Till följd af attentatet den 13 Juni blefvo ;eranterna för bladen Reformev och Revolution lemocratique Sociale., Gouache och Dalican, äktade den 28 i samma månad. Kort der-l! fter arresterades äfven Lalanne, f. d. förestånlare för nationalverkstäderna och kommendant ör en bataljon af 11:te parisiska nationalgardesegionen. Antalet af dem som blifvit häktade i Lyon fler sednaste oroligheterna (den 15 Juni), stiger edan tlil 1400. Alla fängelser äro fulla. Antalet af dem som i följd af oroligheterna Paris den 13 Juni blifvit aresterade och örde till polisprefekturen belöper sig till 450, varibland 3 fruntimmer, 8 representanter och (3 utländningar. Den äldste af de anklagade r 65 år gammal, den yngste 15. Bland de 43 främlingarne finner man en versk, 5 Preussare, 1 Saxare, 1 Österrikare, 1 3Jöhmäre, 4 Badensare, 1 Schweizare, 10 Iaienare, 4 Spanjorer, 1 Engelsman, 11 Belgier, , Pohlackar, 1 Syd-Amerikanare. Nationalgarderna i Albi och Moissac hafva Blifvit upplösta. Den 29 Juni anställdes rättegång inför krigsätt mot en kapten Kleber, brorsson eller brorons son af den berömde generalen, Kapte-i! jen, som var anklagad för förräderi, emedan wan den 13 Juni skall hafva uppmanat sina) oldater att sluta sig till den börjande insurektionen, dömdes skyldig till döden; krigs-!, ätten beslöt dock att hos republikens presient tillstyrka mildring af domen, äfvensom I apten Kleber å sin sida anfört hesvär öfver ensamma. q Rerner-Zeitunoyn förklarar casan nam TFadrun 7 Ur rr a