Aftonbladet – 6 juli 1849, sida 2

— —t— — Aftonposten har i förgår gjort ett häftigt utfall emot Reformvännerna i Carlshamn och synnerligen hr Foenander, för det att i hans inom reformsäliskapet afgilna, och af sällskapet biträdda yttrande (se tisdagens Aftonblad) öfver regeringens representationsförslag, ett, såsom Aftonposten säger, kolossalt misstag blifvit begånget. Hr Foenander har nemligen ibland annat deri sagdt: Uti val till elektorer på landet eger hvarje ,:dels hemman en åttondedels röst, och innehafvaren af mindre hemmansdelar ,s:dels utan att någon gräns finnes satt för de stora godsegarnes inflytande, ehuru det icke torde saknas exempel att en enda sådan kan uppväga 400 egare till så kallade åttingar. Aftonposten påstår i anledning häraf, att det plikväl är uppenbart klart för hvar och en, som läser de förslagets paragrafer, hvilka handla om valrätten, att ingen fastighetsägare, som på landet deltager i val af elektor, kan erhålla mer än en röst, d. v. s. uppväga 8 åttingar; att om han har egendom utöfver ett mantal eller åtta (8) åttingar, han inträder i den ,omedelhara valkretsen, der han, äfven såsom egare af 400 åttingar, ej heller har mer än ex röst; — samt utfar, för detta misstag, äfven emot Aftonbladet, som icke vid anförandets meddelande gjort invändning dervid. I anledning häraf anser Red. sig först böra nämna, att vi alldeles icke erkänne oss, vid meddelandet af vid Örebro-mötet hållna föredrag eller till mötet ingifna utlåtanden från reformsällskaperna i landsorten, behöfva anmärka hvarje punkt, hvari vi möjligen kunde vara af olika mening; emedan meddelandet naturligtvis sker för att allmänheten må sjelf kunna bedöma yttrandenas helt och värde. Våra tankar i saken hafva vi dels redan framställt, dels torde vi nog ännu ofta återkomma till den stora frågan. Också tro vi ej, att någon al våra läsare kunnat hafva skäl att göra en sådan anmärkning, som Aftonposten emot oss gjort, och hvilken är så mycket underligare från det hållet, som A. P:s Red. till och med nyligen förklarat, att hon icke har någon solidarisk ansvarighet för hvad hennes egen P skrifver i tidnings-revyen. Hvad åter hufvudsaken angår, eller hr Fcenancers så kallade kolossala misstag, så är förhållandet, att vi anse detta misstag ganska ursäktligt. Uppställningen och redaktionen af regeringens förslag är nemligen så oredig och otydlig, att man i mycket har ganska svårt att uppfatta rätta meningen; och just uti det ifrågavarande fallet, eller angående rösträtten till elektorer, är det endast genom en slutsats från flera särskilda 88, men icke genom ett bestämdt, klart och enkelt stadgande, som meningen kan fattas. Också kunna vi försäkra Aftonposten, att många klyftigare hufvuden, än sjelfva A. P:s redaktion, vid första läsningen af förslaget gjort samma anmärkning som hr Fonander; och hade Aftonposten ärligt fullföljt granskningen af hr Foöenanders yttrande, skulle måhända Aftonposten sjelf tvingats alt erkänna det otydliga i redaktionen af 8 18, angående rösträtten på landet till elektorer. Förhållandet är nemligen, såsom hr Foenander ock anmärkt, att i nämnde 18 8 finnes intet maximum bestämdt för röstberäkningen vid valen å landet. För valen i stad finnes likväl i 8 20 ett maximum bestämdt. Anledningen till denna skillnad kan endast förklaras derigenom, att man antager såsom gilvet, alt de, som ega öfver helt hemman fendast tilllåtas rösta vid de omedelbara (direkta) riksdagsmannavalen, men icke vid elektorsvalen. Vi vilja gerna medgifva, att regeringen redligt trott sig hafva i förslaget uttryckt detta förhållande; men i tydliga ord finnes det ej uttaladt. Man kan endast sluta till saken deraf,