seende föga hafve att vänta af erkebiskopen, biskq par, presidenter och andra höga embetsmän. Dc hvilande förslagets 123 säger i andra momentet Stanna kamrarne i olika beslut, sålunda att de ena antager och den andra afslår utskottets förslag skall frågan, i vissa fall, anses förkastad, och fö den riksdagen hafva förfallit. Ett af dessa fall om talar 125 S, der det heter: Derest något försla till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvand af civil-, kriminaloch kyrkolag, sedan det vid tv på hvarannan följande riksdagar, genom endera kam marens afslag, förfallit, under tredje riksdagen oför ändradt åter förekommer, och detsamma äfven då af blott endera kammaren antages, skall deröfve omröstas såsom i anslagsfrågor. Det vill synas, son skulle sex års mogna öfverläggningar kunna hafv till slutlig följd endast ett förkastande af de, mes allmänt, såsom nyttiga och nödvändiga erkände för slag till samhällsförbättringar. Desse äro de betänkligheter, som för min de skulle neka mig att tillstyrka antagandet af det hvi lande representationsförslaget. en annan sida syna: flera reformvänner vilja anticipera på en större för ståndsutveckling, en djupare känsla af rättrådighe! och moralitet, än som i verkligheten hos massan a folket finnes, och som det endast är tillåtet att i er aflägsen framtid hoppas säsom frukter af ett förbättrad! uppfostringssätt, och en mera sannt religiös bildning i förening med tillfällen för de tekniska anlagens upp: odlande. Dessa reformvänner hafva hyllat den vackra men i utöfningen, ännu med för många motarbetande elementer i massornas natur stridande iden om personlighetsprincipens helgd, och menniskans rättigheter såsom sådan, hvarföre de hafva yrkat på rösträtt per capita, med endast få restriktioner, hvilka efter hand skulle kunna lösas, i mån af de begrepp som reformvännerna göra sig om den så väl moraiska som intellektuella bildningens framsteg blanc olket. Visserligen förebygges tills vidare fattighjons och fullkomligt beroendes delaktighet i behandlinger af nationens dyrbaraste angelägenheter genom dessa restriktioner, men förslaget förnekar deremot helt och hållet allt slags inflytande åt förmögenheten och intelligensen, och jag skulle för min del icke våga ifvergå til en sådan ytterlighet. Ställd emellan det hvilande representationsförslaget, och de ofvan vidrörde, utaf flere af reformens vänrer yttrade ultraliberala åsigterne kan jag icke biräda någondera. Att föreslå några jemkningar kan vär icke komma ifråga. Jag tror deremot att härvarande reformvänner vid förlidet års sammanträde illräckligt uttalat sina önskningar, utan att ingå i letaljer, och om jag skulle våga göra ett förslag till amfäld öfverenskommelse vid detta tillfälle, så skulle let bestå deri, att härvarande reformvänner uti en krifvelse till reformsäl!lskapet i Örebro mätte vidvålla sin uti den underdåniga adressen till Hans Maj:t Konungen yttrade åsigt, på samma gång ultaande sitt ogillande af det till nästa riksdag hvilande örslaget till nationalrepresentationens ombildning. Jag tror icke att jag misstagit mig vid refereranlet af de SS i meranämnde förslag, hvarpå jag grunlat mitt afstyrkande; åtminstone har det icke skett ippsåtligt —; men jag emottar med tacksamhet hvarje ipplysning, som kan verka till undanrödjande af de aror jag anat; ty ingen kan lifligare än jag önska nförandet af ett förändradt representationssätt, som tminstone kan bana vägen för ändamålsenliga förättringar i vårt statsskick.