Aftonbladet – 3 juli 1849, sida 1

tig af alla offer, ser sig nu försummad, öfvergifven och förgäten, och för hvem? Jag blygs i djupet af min själ att besvara denna fråga. Bu kan dessutom bäst göra det sjell. Gustaf, som temligen tåligt afhört detta tal, framfördt med något för mycken liflighet att göra önskad verkan, började att bli otålig ju mer kan fann sig träffad, och slutade med den vanliga tillflykten i sådana fall, att blifva ond. Hvad berättigar dig att hålla denna vackra straffpredikan i mitt eget hus och i ett ämne, som borde vara fridlyst, det vill jag fråga? sade han häftigt, i det han slängde soffkudden bort till det motsatta hörnet, och lagade sig till att resa sig från sin plats. Denna rättighet gifver du hvem som helst då du så öppet och offentligt förolämpar din hustru,, svarade Konrad med tillkämpadt lugn, läggande hander på sin brors arm; jag har kanske med för mycken hetta anfallit dina svagheter, men jag har sett till botten ;å Sigrids hjerta och de lidanden du lagt ned deri ha rört mig djupt. När en qvinna lägger sitt öde och sin lycka i våra händer, är det väl så man bör förvalta det? Bemöda vi oss om alt vinna ett hjerta endast för att kasta det ifrån oss och fylla det med bitter sorg? ,Jag vet väl, tillade han, att begreppet om heder och pligt i detta fall är mycket klent; men kan en man med hjerta och samvete döma som verlden: att det blott är dårar som ha hjerta? Ack! Gustaf har du glömt dina fordna åsigter i detta afseende?, Låt oss i alla fall lemna detta, ålertog Konrad då han af broderns tystnad och orör-. liga ställning drog den slutsatsen, att han gillade hans ord. Jag frågar dig blott helt lugnt: Hur är det möjligt att du kan trifvas i ett. sådant sällskap som det, hvari jag ertappade lig, och der jag vet att du dväljes hvarje dag ? Finner du det så underligt? sade Gustaf, som fann sig mera obesvärad sedan straffpre-h likan väl var slutad, och helt lättad afatt ka-l1 ta ifrån sig det intryck broderns moraler gjorts vå hans sinne. i pJa, i sanning, högst märkvärdigg! 1