Aftonbladet – 2 juli 1849, sida 3

if hade ju ostridigt ökat den höge säljarens behållning, om han direkte inlåtit sig i hande sl med rådmannen Windrufva, f. d. stadskassörer Almquist och hattmakaren Carlström, i stället Slför sitt afsalu till friherre Nils Albrecht vor IHöpken, om hvilken, såsom varande förut förI mögen. och omtänksam possessionat, den höge säljaren med alt skäl i verlden borde förmoda latt denne köpare lika litet behöfde, som ärnade uppoffra framtidens intresse för en hastigare åtI komlig vinst. , Författaren af Fjortonde Brefvet ; om Ställningar och Förhållanden. t (Insändt.) il Det sätt hvarmed de båda tidningarne Aftona I posten och Postoch Inrikestidningar uppträdt emot iReformmötet i Örebro har väckt mycken sensation, -loch insändaren vågar påstå ovilja inom hela landet, s)till och med hos många af den politiska fraktion, som t) kallar sig grå, och hvars organer dessa tidningar -licke förnekat sig vara. a) Under det de liberala och de tidningar, som be-!kännpa sig till samma åsigter, uppträda med mo,deration i skrifsätt, men med energi och sammanhållning i handling, motivera sina åsigter med , grundlighet,stödde på den förflutna och närva-Irande tidens erfarenhet, inskränka sig deremot -Ide grå till att med armarne i kors, endast öfver-Ihopa sina motståndare, de liberala, med bitterhet och -nära nog ovett, blundande för de förfärliga omstört-Iningar och deraf uppkommen förvirring deras falska -lalltid vacklande lära åstadkommit. rr) Detta politiska parti, i vårt land helt ungt, daterar sin uppkomst från den tid, då den allmänna vill, farelsen att styrelsen af 4844 hyllade frisinnade i äsigter upphörde, och det blef för allom begripligt ,Jatt medelvägssystemet, ett vacklande mellan konser-I vatismj och liberalism, var adopteradt. Offentligen konstituerade sig de grå till parti genom de 30 re-Servanternas famösa manifest om deras utträdande Ifrån Reformvännernas sällskap i Stockholm. Det är t samma grå system, som förut omfattat och tilläm,Ipadt med konsequens af Ludvig Philip; prisadt och -lefterföljdt af Pius den 9:de, Fredrik Wilhelm och de flesta andra tyska furstar, burit den frukt som nu visar sig för verldens ögon. Liberalismen deremot, erkänd och tillämpad i Norge, Belgien, Holland och nu sednast Danmark, har skänkt dessa länder lugn, folken belåtenhet, samt förtroende och rlenighet emellan dem och de styrande. Att i närva:rande tid icke uppmärksamma dessa facta, att icke begagna sig af den lärdom de gifvit oss, måste djupt I bedröfva hvarje fosterlandets vän. ) Det kungl. representationsförslåget innefattar den I trosbekännelse våra grå förklarat sig tillhöra och läfven tyckas vilja försvara, måhända också genomIdrifva med medel, som redan lyckats i Preussen och Imeddess tillbjelp troligen äfven skola lyckas i det öfriga Tyskland. Men: hafva våra grå besinnat, om Jsamma medel, hvilka visserligen äfven finnas att tillgå i Sverige, äro lika pålitliga här som i Preussen? Vore det icke klokast och till det. älskade fäderneslandets båtnad om de grå försökte uppskatta Isina egna krafter och dem de tilltro sig kunna disponera? Vore det ej skäl att de som redlige fosterlandsvänner, (ty att de det äro betvifla vi ej) sökte inhemta en noggrann kännedom om huru stor den del af svenska folket är, som byllar deras principer och med. allvar föresatt sig att understödja dem? Och om det vid en sådan undersökning skulle befinnas, att endast ett ojemförligt ringa antal samlade sig kring det grå baneret, vore det ej Vidett sådant förhållande redlige mäns pligt emot sin konung och sina medborgare, att öppet erkänna sitt misstag, begagna sitt inflytande hos styrelsen för att varna och öfvertyga henne om, att hennes grå system måste leda till samma -målhär, som i de länder det redan blifvit försökt, nemligen: söndring, bitterhet, blodsutgjutelse och slutligen hat äfven till den som måhända minst förtjenar det. Och en sådan undersökning vore den då omöjlig att åstadkomma? ha ej de liberala visat vägen — hvarföre dröja då de grå ännu med en uppmaning till sina vänner att bilda sällskaper öfver hela landet, för att vinna anhängare, eller åtminstone att få veta hvilka man redan äger att påräkna för genomdrifvandet af det hvilande representationsförslaget? Icke kan man öfvertyga sina motståndare, icke vinna anhängare derigenom att man öfverhopar de förra med otidigheter och derjemte hojtar af alla krafter att man har majoriteten af nationen på sin sida, eller åtminstone majoriteten af bildningens och förmögenhetens representanter inom alla stånd? Vi skulle tro, ja vi äro derom fullkomligt öfvertygade, att ett sådant handlingssätt af de grå skulle vinna såväl de konservativas som liberalas stora bifall, och vi taga oss derföre friheten uppmana partiets ledare och chefer samt de 30 reservanterna m. fl. sedan tillkomne anhängare: att för det första låta svenska folket veta huru många som tecknat sig på deras 4847 till hufvudstaden och landsorten utskickade listor, och ifall de verkligen tro hvad de med så mycken ifyer söka utsprida, att nemligen det kungl. representationsförslaget förskaffat dem ett öfvervägande stort antal! anhängare, de skyndsamt måtte utfärda kallelse will! svenska folket att i hvarje provins, ja i hvarje härad bilda sällskaper af dem som gilla detta förslag eller åtminstone finnas beredvillige att understödja l detsamma. Intill dess detta skett, anse vi all tvist)! emellan de olika partierna olämplig, endast föranledande till bitterhet och osämja, samt styrelsens missledande. i L Vårt råd till den liberala pressen blir derföre detta: pbesvara de grås Jumpna obyfsade anfall med endast dessa ord: låt oss få veta antalet af edra politiska ;rosförvandter, och svaren sedan om j ansen eder talrika nog för att vara berättigade sjelfve motarbeta och äfven förmå konungen motsätta sig hela den öfriga delen :f svenska folkets önskan., ——LKtRe— Oh mm OM MM mm -— . (Insändt.)