SS SFF åt kaffet, och började breda ut korten på bordet. Med djupsinnig blick beskådade hon länge denna ödets bok. Utan att aftaga hatt eller kappa, gjorde hon sig hemmastadd i soffan och satt i hvilande ställning, ett föremål för de båda flickornas spända intresse. pEn, två, tre,, räknade hon, pekande med en smutsig finger; mamsell Lotta ligger till en bjudning — stor traktering på hjerternas väg. Fyra, fem — ljus present eller kärlekskyss af en herre; det ser ut som det vore en gift herre. Tretton, fortfor hon sakta och runkande på hufvudet. Det ligger liksom en sjukdom, hum — hum)! Fru Rönnqvist seglade på Lotta och tog sig en pris snus ur en näfverdosa med spräckt lock. Socker-Lotta småskrattade. Det kan allt hända det, min kära fru Rönnqvist, och det kanske inte blir så långt till Frun nickade, till tecken att hon förstått henne. Jag har hört litet smått glunkas om löjtnant T.; men intet är jag den som har ondt af munn. ij Jal jag kan väl räkna på fru Rönnqvist framdeles? Hon — Goda mamsell Lotta, låt det inte bli någe bekymmer. Men herre Gud, jag får ju inte veta någon-! ting på det här visetx, afbröt Solrosen otåligt; pdet der kan ni tala om sedan. Goda fru Rönnqvist, hvad blir det för mig, jag tycker det ser bra ut, tillade hon i intresserad ton, och ifrigt lutande sig framåt. : Ja vaserra tre. Stora pengar, ring och en liten resa. Det ligger en mörk herre till mamsells rum, och från den herrn kommer alltAM Mmans. Se så nu är kaffet färdigt, lilla fru RönnIvist, sedan få vi veta mer,, inföll värdinnan, som begagnade mellanakten att traktera sin säst med kaffe och portvin,