Aftonbladet – 28 juni 1849, sida 1

UTRIKES. De med dagens post ankomna utländska tidningar gå från London till den 19, från Paris, Frankfurt och Wien till den 20, från Hamburg till den 22, samt från Berlin och Stettin till den 23 dennes. DANMARK. Ifrån Köpenhamn har man underrättelser, att det den 20 ditkomna franska ångfartyget Amsterdam, sett den stora ryska örlogsflottan under Gottland, och från Libeck berättas Va ång flotta vid Dragö, samt den 17 dennes fyra svenska örlogsmän under Bornholm. Hertigen af Nassau var återkommen till tyska förbundshären och hade återtagit sitt divisionsbefäl vid densamma. Ifrån Hamburg uppgifves, att en kurir skulle hafva passerat derigenom från Danmark till Berlin, hvilken haft med sig svar till kammarherren Reedz på de gjorda förfrågningarne angående fredsvilkoren mellan Danmark och Tyskland. FRANKRIKE. Nationalförsamlingen har den 20 Juni antagit den ministeriella propositonen om klubbarnas upphäfvande under ett års tid. Detta skedde med en majoritet af 373 röster mot 131. Begge sidorna afhöllo sina medlemmar från att tala, så att man nästan kan säga, att den nya klubblagen antogs utan diskussion. Endast några mildrande amendementer afslogos. Denna klubblag är af följande innehåll: Art. 1. Regeringen befullmäktigas att under ett års tid efter denna lags offentliggörande förbjuda klubbar och andra för allmänna säkerheten farliga föreningar. Art. 2. Inom denna tid skall för nationalförsamlingen framläggas ett lagförslag, som reglerar föreningsrättens utöfvande, under förbud mot klubbar. Art. 3. Angående utförandet af ofvanstående dekret skall räkenskap afläggas inför nationalförsamlingen. Victor Lefrarc frågade, huru regeringen ämnade förhålla sig mot förberedande valförsamlingar. Inrikesministern Dufaure förklarade, att regeringen ämnade lemna verkliga valförsamlingar fullkomlig frihet, och endast förbjuda klubbar, som ofta dölja sig under detta namn. Laclaudure, en ledamot af bergpartiet, föreslog upphäfvandet af belägringstillståndet i Paris. Denna motion vann ej synnerlig sympati; den hänvisades emedlertid till utskottsbehandling. En annan ledamot af berget begärde tillåtelse att interpellera om belägringstillståndet i departementerna; församlingen uppsköt denna interpellation till den 23:dje. Savote ville interpellera om utrikesangelägenheter och om preussarnes inmarsch i Pfalz. Härom uppstod en häftig och oredig debatt, hvarunder Savoie talar om den starka gäsningen i Elsass i anledning al preussares och öster rikares framryckande. En ung man af högra sidan uttalar den önskan att se Frankrike befriadt från de främmande revolutionärerne. Ett förfärligt tumult uppstod, då han fällde följande ord: : Det ligger mer fara i revolulionärernas inträde i Frankrike, än i främmande truppers invasion i Paris., Ölverste Charras begärde alt presidenten skulle kalla Estancelin till ordningen och uppmana honom att återtaga sina ord. KEstancelin förklarade sig: han hade endast menat, att man icke behöfde frukta någon invasion i Paris. 0. Barrot föreslog alla interpellationers uppskjutande till den 23 d. Nationalförsamlingen biföll detta förslag med 362 röster mot 151. I Strassburg visade sig stark rörelse den 15 och 16, som yttrade sig i larmande sammanskockningar. Några större oordningar föreföllo dock icke. Salut Publie, berättar, att trupperne under upproret i Lyon fått 25 döda och 73 sårade, hvaremot 50 a 60 insurgenter stupat och 150 åa 180 blifvit sårade. Koleran fortfar att aftaga. Den 19 Juni begrofs marskalk Bugeaud med stor högtidlighet i Invalidhotellets grafkor.