Aftonbladet – 22 juni 1849, sida 1

azaren. vid Adolf Fredriks torg, samt i Kryddbod:n slutsamhet och dröjsmål gifva inbördeskrigets låga tid att uppflamma. Min proposition bifver ytterligare kompletterad genom ett kref från ministern Dufaure, som yrkar belägringstillstånd för Paris och den första militärdivisionens område, äfvensom för alla andra gäder, der oroligheter skulle utbryta (bifall). Derefter ankommer Dufaure, uppträder på tribunen och förordar sjelf sin dubbla prox0osition: 1) att församlingen måtte förklara sig Jpermanent, och 2) förordna belägringstillstånd för Paris. De sammanskockade massorna, tillade kan, hade vägrat att skingra sig. Några af de wproriske hade gilfvit eld, ropat ptill barrikacerna!, och begynt uppresa sådana. Regeringen måste handla raskt för att sedermera kuona förfara mindre strängt. Lagrange representerar det sparsamt besatta berget och protesterar mot undantagsåtsärderna. Han afbrytes ofta och svarar med liflighet. Taschereau stiger upp till berget för attunderhandla med Lagrange. Då han tillfredsställd lemnade denne, sparkar general Lejlet, som har sin plats bredvid Lagrange, efter honom med foten. Leydet kallas till ordningen. Flera ledamöter rusa med sina käppar mot Leydet.... Tumult.... Slutligen måste Leydet uppstiga på tribunen för att be om uriäkt. I anseende till hans svaga röst kunde mm ej höra hans ord. Pierre Bonaparte urskudar Leydet. 0. Barrot erhåller ordet och motiverar den ministeriella propositionen. Den bekämpas af Charras. Man beslöt emedlertil att genast taga saken i öfvervägande. Kl. 4 drager församlingen sig tillbaka till sina byråer. Kl. 6 e. m. börjades sessionen ånyo. Utskottsreferenten Beaumont förklarade att pröfningsutskottet enhälligt förklarat sig för propositionen. Pierre Leroux tog först till ordet emotpropositionen. Han åberopade Junidagarne och besvor församlingen att icke taga sin tilllykt till samma fruktansvärda hårdhet som vidden tiden, utan bevisa mildhet. Han anspeladt på ministrarnes godtycklighet, hvilka aldrig lorde beklädas med en så oerhörd makt. Hvac de speciella händelserna beträffade, så delade han fullkomligt de frånvarande kollegernas synpatier (Larm). Enligt hans öfvertygelse hade konstitutionen verkligen blifvit kränkt. (Afbrott). Han afskydde inbördes krig lika mycket, som trots någon annan af församlingen. Han hänvisade på Cavaignaes störtande och slutade med ropet: Lefve konstitutionen Cavaignac med harm: Talaren uppger hårdhet under Junidagarne såsom orsak till mitt störtande... Oh, vi halva med ära nedstigit från maktens höjd. J (vändande sig till venstern) förorsaken mig outsäglig smärta... Jag skall aldrig tjena någon ånnan sak än republikens. En ledamot af berget bekämpar ytterligare propositionen om belägringstillståndet, och förklarar, att flera af hans vänner icke vore närvarande, emedan de icke blifvit kallade. En annan ledamot af berget bestrider nödvändigheten af ett belägringstillstånd. Han hade sett republikens president på bulevarderna i spetsen för talrika trupper; folket var då fullkomligt lugnt. begärde derför, att ministrarne skulle framälla fakta. 0. Barrot: Det är säkert, att en anarkiens regering bildar sig jemte ordningens regering,!! och att regeringen behöfver kraftiga medel,l! om äfven segern öfver anarkien icke är tvilvel anderkastad. konvent i Conservatoire des Arts et des Måtiers höll på att bilda en provisorisk regering, bestående af 5 socialister.) Lagrange protesterade energiskt emot beläsringstillstånd och påstod, att regeringen besagnade insurrektionen för att störta republisen. Vid derefter anställd votering antogs minitrarnes dubbla proposition, såsom förr blifvit vämndt. Nationalgardets artilleri, som slutit sig till rörelsen, blef derefter upplöst. Bland dem som undertecknat bergets procdamation af den 13 Juni mot regeringen sakvar man Pierre och Jules Leroux, Pascal Durat, Emile Pean, Emanuel Arago, Noöl Parait, Latrade, Sainte-Romaine, Antony Thouret ch några andra. Republikens president har utnämnt Ferdimand Barrot till scrtaire gentrale de la Preidence. De af den konstituerande församlingens medemmar, som stannat qvar i Paris, blefvo geiom en annons i National kallade att samnanträda i Palais National den 12 Juni vid niddagstiden, för att öfverlägga om tolkningen f det votum, som den konstituerande försam ingen afgaf den 7 Maj. KL 1 ankom minitern Lacrosse och förklarade, att lokalen tilljörde staten och att de församlade derföre orde ofördröjligen begifva sig till annat ställe. för att undvika en konflikt beslöt man att ätta sig efter ministerns stränga befallning. Lesseps har blifvit anmodad att den 16 Juni nställa sig för statsrådet, för att rättfärdiga itt beteende i Rom. Af en nekrolog öfver marskalk Bugeaud ser nan, att han var född den 15 Oktober 1784 Limoges och således vid sin död 64 år och ågrä månader. Under de s. k. Hundra daarne stod han vid Alp-armeen under Suchets fverbefäl. ; Följande börsbulletin är karakteristisk nog: Fonerna visade i början benägenhet att falla, men vid inderrättelsen att trupper och mnationalgarder utyckte med ifver, försvann denna benägenhet. AMERIKA. : Både i Nya Granada och i Centralamerika afva regeringarne dels upphäft transitotullen varor, som gå öfver näset, dels hamnumälder för ångfartyg, som tillhöra postlinien nellan Panama och Kalifornien. Inga barrikader funnos qvar. Han! (Samtalsvis. berättas, att bergets ! f 4 er vt ft ÖN ER KA 8 en i mA