Det är märkvärdigt att se, att frihetsidgerna i de civiliserade länderna först vinna anklang hos underofficerare och soldater, då i det obildade Ryssland det alltid varit officerare, som konspirerat Men äfven den simpla ryska soldaten skall icke i det ungerska kriget förblifva ett blindt verktyg. Många trovärdiga män försäkra, att ryska militären med största vedervilja anträdde marschen till Ungern. Man såg gamla krigare gråta bittra tårar. Ungrarnes segrar öfver österrikarne hafva, utsirade med många vackra prydnader, kommit till ryska soldaternas kännedom och hafva hos dem väckt sympathi och aktning; de gladde sig åt magyarernas tapperhet och tänkte icke på att de sjelfva skulle marschera emot dem. Derföre kom ordern för dem ganska olägligt. Många komma att öfvergå till ungrarne, synnerligen som dessas härförare lära utlofvat 3 silfverrubel för hvarje gevär, som öfverlemnas af ryska desertörer. Tre silfverrubel är mera än ett helt års lön för en rysk soldat. Ryska hären räknar minst !, polackar och litthauer, och redan häraf kan man beräkna hvilka sympathier magyarerna kunna påräkna. För öfrigt hafva ryssarne sina värsta fiender uti kolera, typhus och en slags pest med svarta bölder. ITALIEN. Ur det i går omtalade brefvet från franska sändebudet i Rom, Lesseps, till befälhafvaren för franska expeditionskåren, general Oudinot, meddelas här det hufvudsakliga: Lesseps erinrar generalen, att hans förklaring det hans sändning skulle vara slutad och fiendtligheterna kunna åter begynna vid stilleståndets utgång (31 Maj), icke kunde vara absolut och oberoende af hvarje ny tilldragelse, utan att sunda förnuftet, diplomatikens första grunder, eller blotta humaniteten hade fordrat att man toge i betraktande det ultimatum, som romarne sände fransmännen 9 timmar före stilleståndets utgång. I stället hade generalen låtit säga hr Lesseps, att han vore för mycket upptagen af sin tjenst och af befallningars utdelande till armeen för att kunna i den stunden uppmärksamt granska de romerska autoriteternas skrifvelse, hvarjemte hr Lesseps blifvit på annan väg underrättad att generalen hade befallt befälhafvarne för de särskilda truppafdelningarne att oförutsedt och nattetid börja fendtligheterna ånyo. Lesseps hade då begifvit sig till generalen och i närvaro af generalerna Vaillant, Regnault St. Jean dAngely samt Molliere, generalintendenten för armeen och generalstabschefen öfverste Tinan, i trots af general Oudinots rop, förolämpningar (injures) och hotande åtbörder, med lugn uppläst alla de ifrågavarande handlingarne. Sedan hans föreställningar befunnits fåfänga och han uttryckligen vägrat att ingå på generalens plan till ett nattligt anfall, utan föregående varning till de romerska autoriteterna — en oerhörd handling som hade kunnat föranleda alla i Rom bosatte fransmäns mördande — hade hr Lesseps lemnat hufvudqvarteret. Eftertanka samt kraftiga och upplysta råd hade förmått generalen att i sista stund återkalla orderna om fiendtligheternas öppnande; men dessa kontraorder hade icke kommit tids nog att hindra Monte-Marios besättande, dervid intet motstånd rönts, emedan hr Lesseps hade på förhand tillkännagifvit i Rom, att man icke borde oroa sig öfver general Oudinots rörelser, som endast hade till ändamål att försäkra fransmännen om de positioner, hvaraf de mot Rom anryckande främmande trupper annars skulle kunna göra bruk emot dem. Utan detta tillkännagifvyande och min återkomst till: Romp, säger hr Lesseps, skulle man hafva ringt i stormklockan, stadens befolkning och gamison, ja sjelfva qvinnorna från Trasteverino, väpnade med sina knifvar, skulle hafva anfallit Monte-Mario; de tappra franska soldaterna skulle väl hafva bibehållit sin ställning, men följderna af ett anfall och en förbittrad stormning skulle hafva sårat fäderneslandets hjerta.n Efter att hafva blifvit upplyst om de olägenheter, som vore att befara af franska armeens ögonblickliga inryckande i Rom, der general Oudinot hade kunnat kompromettera de intressen, Lesseps hade att bevaka, uppgjorde denne ensam ett nytt konventionsförslag i enlighet med sina af republiken: regering erhållna instruktioner; och detta antogs först af triumviratet, samt derefter af hela konsti tuerande församlingen (utom af 3 ledamöter). Les seps erinrar om innehållet af sin fullmakt: regeringen har ansett lämpligt att ställa i bredd med che: Ifen för italienska expeditionskåren en diplomatisk agent, som, uteslutande egnande sig åt underhand lingarne och de blifvande kommunikationerna me romerska autoriteterna och folket, kan deråt egni all den uppmärksamhet och omsorg, som äro nöd lvändiga i så betänkliga ärenden. Beträffande ge neralens förklaring, att han ansåge den formligt un. dertecknade konventionen mellan den romerska verk. Iställande makten och hr Lesseps såsom non avenu -Isäger denne att det tillkommer franska regeringer latt döma deröfver och att, enligt bruket, generaler licke kan bryta emot konventionen i någon punkt förrän dess ratifikation eller icke ratifikation är af jord. Slutligen tillägger hr Lesseps följande märk: lliga ord: ) Hr generalbefälhafvare, jag gör en illuster mar skalks son rättvisa; man har begagnat sig af er kri lgiska ifver; utan att veta det har ni blifvit gjor ; till ett verktyg för en sammansvärjning, smidd a I Frankrikes fiender; min vaksamhet har i tid upp dagat den mörka planen, hvars alla trådar Ja: känner, och detta har satt mig i stånd att rädd armcens och Frankrikes ära. i Genom er affär af den 30 April har ni kommi len minister att vackla; genom att tillintetgöra de 150 Maj, som skulle blifvit en ny 30 April i störr skala, har jag lyckligtvis hindrat er från att blind -Mlyda dem, som genom sina förrädiska råd redan e Igång bortlockat er, och som nu ville störta Frank rike. Om ni icke anser mig vara nog god Fransmar så anser ni kanske dem, som intagit min plats högqvarteret, vara det mer, t. ex. Rysslands offici elle agent hos den Heliga Stolen, pater Vaure, e från Radetzky sänd preussisk general, abbå de Bri mont, m. fl. 1 Hr Lesseps har i en till utrikesminister 2111 alasfasnlaa fö llanagt A4tt han hyarlkan un