Aftonbladet – 16 juni 1849, sida 1

I rn a derom jord an nsökning bar Kel. Maj:t under den 435 Maj förklarat informationsofficeraren vid krigsakademien, kaptenen och riddaren af kgl. Svärdsorden Jacob Georg Sandberg berättigad att, efter erhållet afsked från nämnde informationsofficers befattning, få, i likhet med hvad tillförene vid flera tillfällen blifvit andra lärare derstädes i nåder förunnadt, såsom årlig pension för sin återstående lifstid tillgodonjuta ett belopp, motsvarande hälften af den lön på krigsakademiens stat, kaptenen nu innehar, att med 200 rdr bko, derunder inbegripne 43 tunnor spanmål, från allmänna indragningsstaten, under titel: krigsakademien, utgå. — Uppå ansökning af fortifikations materialbokhållaren Alfred August Kullberg, att han, som under sin förra tjenstgöring såsom löjtnant vid ingenieurcorpsen ådragit sig en svår kroppskada samt vid inträdet å den civila tjenstemannabanan förlorat den honom af berörde anledning vid afskedet ur militärtjensten tillagda pension från armeens pensionskassa, måtte äfven i år varda i nåder hugnad med någon gratifikation, har Kongl. Maj:t, under den 22 Maj funnit godt jemväl för innevarande år, såsom understöd i stället för den förlorade löjtnantspensionen från armeens pensionskassa tillägga Kullberg en till beloppet motsvarande gratifikation af 250 rdr bko, att utgå af reserverade besparingarne på det å allmänna indragningstaten uppförda anslag till pensioner åt blesserade officerare och underofficerare. — Kongl. Maj:t, som anbefallt generalstabsofficern, majoren i armeen, Harald Åkerstein, att för inhemtande af uppiysningar i åtskilliga militära ämnen företaga en resa till tyska staterna, Frankrike och och Italien, har till resekostnadernes bestridande, under d. 22 Maj, tilldetat honom ett belopp af 1000 rdr utaf anslaget å fjerde hufvudtiteln till oförutsedda behof. — Med afseende å placemajoren i Wisby, majoren Fredrik Ridderbjertas höga ålder och långa tjenstetid, samt i öfrigt för honom förekommande bevekande omständigheter, har Kongl. Maj:t, i likhet med hvad de föregående åren egt rum, under den 22 Maj äfven för innevarande är tillagt honom en oafkortad gratifikation af 400 rdr bko, att utgå å det under fjerde hufvudtiteln till oförutsedda utgifter uppförda statsanslag. — Kongl. Maj:t har befallt, att förvaltningen af sjöärendena skall ofördröjligen gå i författning om förbyrande för kronans räkning af privata ångfartygen Götheborg och Norrköping, om de, till bogseringsförsöks anställande med de i Stockholms skärgård på exercis-expedition varande kanonbåtar kunna erhåll dag den 20 dens, och detnsför een a sistnämnda ångfartyget äfven för den 21, om så skulle erfordras. Kunna dessa båda fartyg fås, komma befälhafvarne derå att den 49 genom stationsbefälhafvaren för flottan i Stockholm undfå nödige ordres. — Hos Kongl. Maj:t har egaren eaf hemmanet Krigslida, 4 mantal i Westerhanninge socken, Sotholms härad och Stockholms län, revisorn M. Uppmark, såsom intressent uti båtsmansroten 32 af första Södermanlands kompani, sig besvärat öfver konungens befallningshafvandes i nämnde län den 48 December 4847 meddelade, resolution, hvarigenom besväranden fått sig ålagdt att de båtsmannen för samma nummer af hemmanet Krigslida tillkommande lönerättigheter vid båtsmanstorpet aflemna, anhållande besväranden, att det öfverklagade beslutet måtte varda upphäfvet; i anledning af hvilka besvär förvaltningen af sjöärenderna och kammarkollegium anfört, det ortens hufvudkontrakt väl icke uttryckligen innehåller föreskrift för bätmansrotarne om båtsmannens hemkeallsrättigheters aflemnande vid hans torp, äfvensom att det för ifrågavarande rote upprättade serskilda kontrakt endast om artikeln vedbrand stadgar dess hemförskaffande af roten, hvadan klaganden kunnat ega någon anledning till sin i målet förda talan; men att, då de omtvistade lönerättigheterna, enligt 47 i Roteboken, endast utgöra ersättning för jord, som roten företrädesvis bör lemna båtsmannen vid torpet, samt stadgandet i denna S, att rotehållare äro pltgtige, i stället för jord till båtsmannen utgifva vissa lönepersedlar, mera lämpar sig för den tydning, att de böra samma persedlar till honom afföra, än att han bör dem hos rotehållarne afhemta, helst det förra instämde med allmän landssed i orten, jemväl inom samma rote, förvaltningen och kollegium ansett sig böra tillstyrka, att, med afslag å besvär, konungens befallningshafvandes öfverklagade resolution mätte fastställas; hvilken tillstyrkan K. M. bifailit. meet