Aftonbladet – 7 juni 1849, sida 3

ig kärna, hånats och trampats af de rike och mäklige och dem som makten hafva. Men sanningen har, i trots af all menniskomakt, genom sin inneboende gudomliga kraft gjort sig gällande: af denir lilla kärnan har blifvit ett stort, ett fruktbärande träd, med alltjemnt sig sjelft föryngrande lifskraft. Särskilda staters och folks utveckling till ett bättre kan icke göra något undantag för hvad som gällt och gäller för hela menskligheten: men lika visst som hitintills och annorstädes, skall också framgent, samt äfven här, sanningen göra sig gällande. Detta är icke blott någon svärmisk tro — såsom man ofta! älskar kalla en sådan tro på förnuftets, sanningens och det godas makt —; det är vår öfvertygelse,. grundad på historia och erfarenhet. Må det tillåtas oss att, innan vi sluta, häntyda på ett väl bekant exempel, som kan för oss ochjö våra arbeten vara lärorikt och uppmuntrande: —It Englands reformbill var i mer än 60 år påyrkad afjs ( I lan ch enstaka fosterlandsvänner och statsmän — som då kallades svärmare och galningar. Der, likasom här, ; ordades mycket om omöjligheten av genomdrifya en reform; och med vida mera skäl än här. Eng-7 lands Tories förklarade representanträtten för sina ( nrotten-boroughs (sjelfskrifvenheten) för en privat-r rätt, en privilegii-fråga, ett arf, som nuvarande in-!t nehafvare mottagit, med skyldighet att lemna oför-t minskadt åt sina efterkommande. Annu 1834, den! 929 Mars, hade reformfrågan ej hunnit länkre, än! att billen gick igenom i engelska underhuset med!t blott en rösts majoritet. Samma år, den 6 Juli,1 hade reformbillen i ett nyvaldt underhus 136 rö-l sters pluralitet. Förkastad af öfverhuset, med storjrI majoritet, förekom samma bill, med några obetyd-t liga modifikationer, i ny session i December 1834 samt !s antogs i Mars 4832 af underhuset. Englands öfver-c hus hade nu ändrat taktik och erkände reformensl!t nödvändighet, men hyste betänkligheter mot sältet : samt förnyade det i sådana fall vanliga spelet. Dål varande Greyska ministeren begärde, men erhöll icke e konungens bemyndigande att, till undanrödjande aft dessa uppstaplade betänkligheter och hinder, i nöd-1 fall ercera 70 nya peerer för att bereda sig majol ritet i öfverhuset; och nedlade då, den 9 Moöj, sina s embeten. Men omständigheterras makt föranledde ministrarnes återinkallande redan den 435 i sammais I S I I I månad, med bifall tilb det af dem fordrade vilkor; och med visshet, att ett längre motstånd nu vore ej blott onyttigt, utan farligt, antog öfverhuset redan den 4 Juni, utan att någon peers-utnämning ec erfordrats, med åttatiofyra rösters majoritet, den!f reformbill detsamma kort förut bhånat och förkastat.i — Frågan om en reform här i Sverige har varit å bane i vid pass 40 år. De hinder, som här möta! reformens genomdrifvande, äro, äfven relatift, ojemförligt mindre än de voro i England. Hvad Eng-t lands rika, mäktiga, talangfulla och cniga aristo-! krati icke förmått, det förmå i sanning längt minx-Il dre våra aristokrater och byråkrater. Må Sveriges! frisinnade fosterlandsvänner alltså sluta sig fast och enigt tillsamman, samt med förtröstan och ihärdighet, frie från allt fåfängt äflande att genomdrifva individuella meningar, fullfölja sin verksamhet: och de välsignelserika frukterna af denna verksamhet skola icke uteblifva. Derefter, och sedan vederbörande deputerade företett sina fullmakter, skedde val (med slutna sedlar) till ordförande, då rytttmästaren Tersmeden enhälligt valdes till mötets ordförande. Till vice ordförande utsågs brukspatron Hedengren, i hvars ställe, evär hr Hedengren afsade sig detta förtroende, rådman Björk från Götheborg ingick, såsom i rösteantal närmast. Mötet beslutade att bilda två Ulskolt, ett Beredningsoch ett Expeditionsutskott. BDBertill valdes: Ledamöter i Beredningsutskottet: Hrr Petr, Björk, Anders Eriksson i Kärne, Hedengren, doktor Bergman, Sturzenbecher och Dahllöf. — Suppleanter: Hrr Westfelt, Floderus och Petter Persson i Wassland. Ledamöter i Expeditionsutskottet: Hrr Ridderstad, Lundhqvist och Bohlin. — Suppleanter: Hrr Moren och Knös. Till sekreterare utsågs auditör Eb. Hamnström. Fråga om mötets permanens väcktes af hr Ridderstad och understöddes af hr Petre, men ajouri nerades till dess mötet yttrat sig öfver det kongl. förslaget. i Derefter beslutades, att rösterna inom mötet skullel. beräknas per capita, och att således, i de fall der omröstning kunde komma i fråga, icke blott de deputerade från reformföreningarne, utan äfven de inbjudne, skulle äga lika rösträtt. Ordföranden, ryttmästaren Tersmeden, föreslog att utsedde suppleanter äfven skulle få deltaga i diskussion och beslut, samt hr Sturtzenbecher, att de närvarande måtte inbjuda samtliga ledamöter i Nerikes Reformsällskaps bestyrelse att inträda såsom ledamöter, hvilka begge förslag med acklamation antogos. Vidare beslutades, att några serskilda stadgar för mötet icke ansågos nödige; samt, på hr Petrås förslag, att det Kongl. förslaget till ny riksdagsordning skulle föredragas i sin helhet. Första frågan på föredragningslistan, den om petitionering för urtima riksdag, afgjordes i förmiddagsplenum och ansägs böra förfalla. I eftermiddagsplenum förekom det hvilande Kgl. förslaget till diskussion. Flera högst intressanta föredrag förekommo, hyaribland de af hrr doktor Bergman, prosten Askengren, brukspatron Petr? och possessionaten Floderus framkallade synnerlig uppmärksamhet och lifligt deltagande. Af alla de närvarande voro grefve Anckarsvärd och kapten Kylberg de ende, som förordade antagandet af det hyilande förslaget, hvilket begge väl erkände vara både irrationelt, obilligt, oredigt och fullt af andra fel; men det de ansågo böra antagas såsom ledande till ett bättre. Särskildt framhöll grefve A., i ettlångt föredrag, fördelarne deraf att förslaget hade Konglig. sanktion, påpekade vådor för kommunism, i fall man ville vara mera radikal, och sökte, hufvudsakligast med sifferuppgifter, gendrifva de allvarsammaste gravamina emot förslaget. Många uppträdde i motsatt anda, och visade på ett klart sätt, att förslagets antagande vore ett steg icke framåt, utan baklänges, och ett ganska farligt steg; samt visade att det nuvarande representationssättet erbjöde vida större utsigter för snart genomdrifvande af en verklig representationsreform, än det af regeringen afgifna. Diskussionerna hade upptagit lång tid, ochj proposition begärdes; då alla närvarande, med undantag af hrr Anckarsvärd och Kylberg, hvilka sedan ej yttrade sig, förenade sig i den opinionsyttring, alt regeringens förslag icke motsvarade tidens fordringar, att det icke vore af beskaffenhet att kunna befrämja nationens väl, samt att dess antagande således icke kunde eller borde af) församlingens och rTeform-föreningarnes förordande röst understödjas. Åtskilliga förslag inlemnades, eller voro redan förut inlemnade, i fråga om ett blifvande representationsförslag samt åtgärder i reformfrågan. Dessa skulle öfverlemnas till behandling af Beredningsutskottet. Sammankomsten för måndagen slöts, efter förut fattadt beslut, att Beredningsutskottet skulle sammanträda kl. 8 f. m. följande dag, då alla motioner harda vara Iinlanmanada camt hela cälleskanet 11 a0l( —— ; ;