Aftonbladet – 7 juni 1849, sida 1

n och Clar i Forssels, RA Ei tvid Storgarr Ladugårdslandet; i EF 8 uti Bryddbos örnet af Göthoch Bför ht sig Ryssland att för bäftigt väcka Franhril. — isstankar på en tid, då hela verldsdeiev l: unnat sättas i laga. Det begagnade bitt fället att obehindradt få sätta sin arv : igsfot och lät sina agenter i det öfriga opa utså frö, som hösten 1848 och vsr 349 lemnade sina påräknade frukter, und2 att den gamla rigtningen af dess politik rv sydöstra Europa ifrigare än nånsin futö) Hvaruti består denna politik? 1. land sträfvar efter herraväldet öfver hafvet der, öfver orienten och dess handel, efter sten af de siaviska provinserna, och för del idaImål söker det försvaga Porten, om jligt tillintetgöra den En ryssvän, politice för någon tid sedan den i halfofficiella OC! ostamts-Zertung och gjorde spe åt d. liga tron att Ryssland skulle vilja skaffa — fast fot i Konstantinopel, att Ryssland 11:e a 0formliga utsträckning skulle vilja öls nna med en så stor och svårregerad iancsiö cka. Visserligen skulle det vara enfaldigt -t: tro, det Ryssland hade för afsigt att gensst ;onblicket och omedelbart införlifva Turk::: med sig. Ett så bestämdt mål utan wid fattar aldrig en kabinettspolitik, som me: den mest förslagna beräkning af alla förbi... den städse rättar sig efter omständighetern Men att Rysslands sträfvande går ut på alt po alla möjliga sätt försvaga Porten och göra den beroende under Petersburg, ligger så ty för hvar och en, som vill se, att man n:ä.:: vara blind för att kunna förneka, det. Men i setta Rysslands öfverherrskap i sydost ligger : stor fara för Europas öfriga länder. Sedan Peter den Store vann hafsbesetiningar både i norr och söder, fullföljer den rysi. politiken detta enda mål, hvars ernåend ulle ställa Europa och Asien mer än nånsin vader dess inflytande. Intet medel blir försrmad:, om det lofvar att leda till detsamma. Sedin ett och ett halft århundrade fortfar denna hamp för Portens tillintetgörande: krig, turkiska provinsers uppretande, förräderi och tilltasz a: alla slag måste tjena den såsom medel. Det and, som närmast lider af ryska väldets vid.sc utbredande åt det hållet, Tyskland, får i öster dyrt plikta för sina kabinetters ryska iaek, likasom det redan fått göra i silt ev! inre. Knappt hade et fredsslut kommit ti stånd med Porten, innan det åter börjades u ppvigglingar genom förevändningar och k ningar, tills Porten förlorade tålamodet : vädjade till vapenlyckan. När den välj det, hvilket Ryssland alltid önskade, så :: den under och måste göra nya medgifvanier; tv det är ett grunddrag i ryska politiken väsende, att hemligt och smygande uppiz:s, och likväl vid fiendthgheternas utbrott ber :. skenet af kärlek till freden. Sedan kejsarinnan Katharina genom freden i Kainardschivunnit det tartariska KM:imm, städerna Asow och Taganrock, föstrinsarne Kiburn, Kertsch och Janikala, och riiughet för ryska handelsskepp att befara alla turkiska haf och passera Dardanellerna, så började man straxt åter ägga och reta, tills ändtligen servierna, i förtröstan på rysk hjelp, gjorde uppror. Ett krig utbröt mellan Ryssland och Turkiet, Porten besegrådes och fredsslutet -! 1812 gaf servierna, som blifvit uppvigglade a! Ryssland, helt och hållet till pris åt Turkiets hämd. Det är bekant, att ryska sändebudet år 1812 med afsigt sprängde i luften serviska senatens palats, som i sitt arkiv gömde ryska papper från åren 1804 till 1812. Vitnesbördven om diplomatiska intriger skulle försvinna från jorden. Vi kunna icke förgäfves, vid detta exempel på rysk tillförlitlighet, erinra om en annan sak, som på det närmaste rör Tyskland. Vi mena Rysslands förfarande vid fredsslutet i Tilsit. Fredrik Wilhelm den tredje och Alexander voro bundsförvandter emot Napoleon. den förre helt och hållet besegrad, men den sednare stod ännu fullt rustad med stor makt midt emot fienden. Alexander medgaf likväl, genom freden i Tilsit, att Preussen så godt som tillintetgjordes, och att franska väldet på ett oerhördt sätt för. kades. Och hvad kunde orsaken vara till denna eftergifvenhet? Franska kejsaren bjöd Czaren ökadt inflytande i sydost, i Donaufurstendömena, och smickrade ryska kabinettets fixa idd. Artikeln 22 af fredsfördraget lydde visserligen, att de ryska trupperna skulle tillbakadragas från Moldau och Walachiet, men att likväl icke de båda furstendömena, före afslutandet af en definitiv fred mellan Ryssland och Porten, finge besättas af turkiska trupper. Derjemte bestämde artikeln 23, att kejsar Napoleon öh ertog bemedlingen för freden mellan Ryssland och Purkiet. Under sådana omständigheter beslöt Alexander att med ryska riket införlifva en lel af de polska länder, som beröfvades FreIrik Wilhelm. Rysslands smygande politik fordrar, att de slaviska nationerna, som småningom skola förryskas, hvarken komma i vänskapligt förhålande till Porten eller vinna en kraftig sjelftändighet. Derföre uppviglas de och lemnas edan i sticket och man sörjer till och med ör alt icke en gång ett eget dynastiskt inresse uti dem kan få rot. Kara Georgs och urst Miloschs fall äro illustrationer till denna ext. De nationela sympatierna undertryckas, förekas eller understödjas och kallas ull lif alltom det oföränderliga systemet fordrar det. ålunda måste också sympatierna för det hjelemodiga grekiska folket befordra Rysslands ndamål, Portens försvagande.. Hvad beky mide sig ryska politiken om den grekiska frieten? Men de europeiska folken svärmade