Aftonbladet – 23 maj 1849, sida 3

lerkastas det henne förut ådömda lifstidsstraffet. Målet uppsköts. — Löjtnant Wirsen har i går afton, vid utgåenlet från Nya teatern, blifvit bestulen på sin plånbok med inneliggande 22 rdr 8 sk. bko. Belöning af 50 rdr bko är utlofvad åt den som tillrättaskaffar let stulna. — Landshöfdingeembetet har underrättat poliskammaren, att en piga, i tjenst hos. en enka Wahlström vid Juringe gård i Huddinge socken, blifvit i allmänna landsvägen i Bränkyrka af 5:ne okända karlar blifvit rånad på en summa af 60 rdr rgds i mindre sedlar, Pigan hade varit i staden för att sälja mjölk, och i sällskap med en dräng, som troligen kört ett annat åkdon, begifvit sig från Stockholm. Utanför Hornstull, i grannskapet af Christiansberg, förmärktes 3:ne okända karlar sittande å dikeskanten. Kort derefter hörde drängen nödrop bakom sig och såg samma karlar beröfva pigan den på bröstet hängande skinnväska, hvari hon hade penningarne förvarade, och begifva sig af till skogs. — En bagare har stämt en gift kryddkrämare för olofligt umgänge med bagarens hustru. Sedan målet blifvit vid kämnersrätten anhängiggjordt, har den anklagade hustrun försvunnit och icke kunnat anträffas med kallelse. Klagandens rättegångsbiträde (det är f. d. extra notarien Bråvik, som biträder klaganden i denna sak) gjorde anhållan att rätten måtte föranstalta om den försvunna hustruns efterlysande, men rätten ogillade denna begäran och bestämde att hon skulle vidare sökas för att kallas. — En dräng vid namn Carl Gustaf Gustafsson har anmält, att manspersonen Carlsson, hyilken en natt förliden vecka fått nattlogis hos G., gått sin väg tidigt på morgonen och medtagit G:s plånbok med inneliggande penningar. Carlsson, som blifvit ertappad, erkände sin förbrytelse, hvarpå målet remitterades. — Egaren af egendomen Zinkensdam, fabrikören Göransson, hade anmält, att han förl. söndags e. m. blifvit af några arbetskarlar, hvilka velat taga vägen öfver Zinkensdam och som af honom höfligt anmodades attgå en annan väg, enär forbud derför fanns, öfverfallen med oqvädinsord, samt af en bland dem, vid namn Lindgren, hotad med en yxa, under uttryck: , Vill du ha en sån här en? — Hr Göranson sade sig, vid härom i dag med de omnämnda karlarne anstäldt förhör, hafva skälig anledning till den förmodan, att dessa karlar troligen varit desamma, som för omkring 44 dagar sedan så illa tilltygat en af hans drängar, då denne uppmanat dem att icke ingå i trädgården, att drängen nästan blifvit förderfvad. Han hade derföre nu medtagit drängen, och anhöll att denne måtte få sättas i tillfälle att förklara, huruvida så förhölle sig; hvarjemte hr G. medtagit flere vittnen, som kunde intyga den sednare händelsen. Drängen sade sig, på fråga, mycket väl igenkänna Lindgren, såsom en af dem, hvilken så illa slagit honom. De närvarande vittnena intygade äfven att de tilltalade bemött fabrikör G. med otidighet, och på trots gått öfver ägorna; men att Lindgren hotat med en yxa hade ingen af dem sett. Lindgren sade sig endast haft i handen en limsticka, emedan han gått ut för att fånga fåglar, samt påstod, lika med de öfriga, att de begärt tillåtelse att passera ägorna. Målet remitterades. — Nytt rätts-begrepp. Kronoarbetskarlen Carl August Engström, hvilken blifvit dömd till fästningsarbete, sade sig i polisens magasin hafva en sig till-hörig rock, som han ville medtaga. Det upplystes att rocken var densamma som han stulit och tillhörde målsegaren, men han påstod dock att det vore hans, sedan han lidit straff för den. N — En flicka, som tyektes vara af tio till tolf års ålder, stod i dag inför kämnersrättens dombord. Hon skall vara dotter till en vaktmästare, som bergar sig bra. Enligt angifvelse hade hon af en till mognade år kommen qvinna blifvit tubbad att bestjäla sina föräldrar och äfven andra personer. Rätten ansåg sig likväl icke på de skäl, som förekommit, kunna döma qvinnan till ansvar härför. När utslaget var afkunnadt framkallade ordföranden barnet och föreställde det huru olyckligt det var att komma in på brottets bana, varnade det att för framtiden af ingenting låta vilseleda sig och skänkte det slutligen en liten tryckt skrift, som han medhade i fickan. Äfven qvinnan fick allvarliga föreställningar och begåfvades med en tryckt skrift. Många åhörare voro icke tillstädes, men de fleste voro rörda. — De för stölden hos qvinspersonen Lilja, hvarom nämndes i fredagsnumret, tilltalade qvinnspersoner, som hitintills varit häktade, ansåg kämnersrätten sig icke kunna till saken fällå. De blefvo till öfverståthållareembet öfverlemnade, som kommer att besluta öfver deras frigifvande eller gvarbållande i häkte, emedan de varit förut straffade. — Vid den i gårdagens Aftonblad (se Rättegångsoch Polissaker) lemnade notis i afseende å undersökningen om den hos handlanden Törnqvist under sistl. Mars månad uppkomna vådeld bör tilläggas: att hr T. inför kämnersrätten upplyste, att sedan han redan i början af Januari månad tappade nycklarne till sin bod, utanlåset blifvit sönderslaget och ett nytt lås anskaffadt, dertill ej funnos flera nycklar än den, som häktade Bergdabl innehade. Dessutom hafva flera vittnen intygat, att B. icke alls velat hjelpa till med släckningsarbetet, och ett vittne har berättat att då vittnet två särskilda gånger tillsade B. att hjelpa till med bergning och släcknihg, hade B. genmält: hvad har jag n med det att göran. AR TSAR AN EE