Aftonbladet – 15 maj 1849, sida 3

enom en natten till sistlidne Söndag inträffad vådeld, är den bäst bebyggda delen af Hedemora stad i aska lagd. Uti det Källarmästaren Lagus tillhörige större hus vid Kyrkogatan utbröt, af ännu okänd orsak, vid midnattstiden eld med sådan häftighet, att egaren och hans familj, som bebodde öfra våningen, med möda lyckades att genom ett fönster undkomma den hotande faran och rädda deras lif Vid eldens utbrett var vädret lugnt, men öfvergick snart till stark blåst. Med undransvärd hastighet spridde elden sig till de närmast belägna husen, och fruktlösa voro i början de ansträngningar, som användes för att dämpa den. Elden fortgick i sin härjning till omkring klockan 7 förmiddagen, då det lyckades att blifva mästare öfver den, sedan 33 gårdar, med få undantag de största i staden, ända till grunden nedbrunnit. Största delen af gårdarne voro väl försäkrade i Städernas allmänna Brandstodsbolag, men de fleste till vida lägre belopp, än verkliga värdet. På enahanda sätt förhåller sig med de försäkringar, som blifvit tagne å lös egendom. Protokollet öfver den af Magistraten hällna undersökning upptager värdet af den egendom, som genom branden gått förlorad, sålunda: Brandförsäkrade hus . . . . 76,600: — icke försäkrade . . oso so oo. 97,276:539. Försäkrad lösegendom och varulager . 36,500: — icke försäkrad lös egendom. . . . . 33,040: — Varande likväl sannolikt, att sistnämnde summa, när fullständiga uppgifter hinna upprättas, kommer att ökas med ett eller annat tusende riksdaler. Under ledning af länets höfding, som dagen efter branden sig här infann, valdes: en Nödhjelps-Kommilte, hvars ledamöter skyndsamt sammanträdde och villtogo de åtgärder, som ögonblickligen fordrades, för att emot hungerns plåga skydda de mest behöfvande. För många bland de brandskadade gingo deras matförråder och fodertillgångar förlorade. Ryslig är den anblick, som vår förut trefliga stad framställer, och aflägset hoppet att se den uppstå ur askan. Af de stadens innevånare, dem elden skonat, äro få, ytterst få, i belägenhet att kunna på något kraftigare sätt understödja sina lidande bröler; och dessa sednares hopp, att räddas från fullomlig undergång, hvilar helt och hållet på deras örtröstan till Svenska Folkets ofta anlitade, aldrig röttnande menniskokärlek. — I de olyckliges namn nrope vi den, och förbinde oss att samvetsgrannt ch efter bästa förstånd emellan de brandskadade irdela de gåfvor, som kunna infiyta. Bref i detta mne torde ställas ull. Nödbjelps-Kommittcen, eller ågon Af undertecknade dess ledamöter; och skall vödbjelps-Kommitt-en framdeles i Allmänna Tidingarne redovisa för gåfvorna. Hedemora den 23 April 1849, N. Callerholm. ti. E. Rydberg. Johan Sehärlund. C. G. Schröder. AA. J. Fahlerantz. C. Ålander. För dem, som önska gifva något understöd åt de randskadade, men icke vilja direkte till Nödhjelpsommittcen afsända deras bidrag, är tillfälle attinmna desamma till Herr WarodeHll vid Riddarbusrget och Herr Bokhandlaren Bagge vid Fredsgatan, Yr, enligt hvad förut blifvit i allmänna Tidningarne Ikännagifyvet, anteckningslistor för ändamålet finS att tillgå.