Aftonbladet – 15 maj 1849, sida 3

hvliken de trenne orden, spänntyg och förkonstladtjO machineri åstadkommit, så får jag upplysa, att det! citerade ordet spänntyg, såsom ett kortare och min-h dre hårdt ord, blifvit brukadt i s. f. snörlifstycke.t Detta af unga, friska naturer tidigt begagnade spänn-t tyg är, såsom hr doktorn noga känner, försedt medk en styf jernplanchett och tätt sammansittande fisk-h ben, insydda i en, för kroppens rörelser oeftergifiig,u fast linneväf, hvilket ofta våldsamt pressar bröst-d stommens och underlifvets inälfvor ur deras natur-je liga läge ). Det kunde dessutom icke falla mig injd att, .vid nedskrifvandet af ordet spänntyg, hvarkeni påminna mig hr Sätherberg, ej heller hans i annon-V ser utropade orthopedi. k Kan nu ordet spänntyg och förkonstladt machi-Ih neri, utan någon allusion på orthopedien, försättas hr S. i en sådan häftig sinnesrörelse, hvilka fruktansvärda paroxysmer kunna icke då den berömda d kirurgen Stromeyers yttrande lätt väcka, hvilkens har den oblygheten att säga, det orthopedien i hög! grad undergräfver helsan!?) Hvilka känslor skulle icke uppstå vid genomläsandet af den ryktbara fran-d ska kirurgen Malgaignes arbete, Sur la valeur rå-Y a V elle de Vorthopedie! Denne, som genom sina framlagda faktiska bevis, fällde Frankrikes mest ansedda orthoped, Guerin! Hvilka intryck skulle icke den verldskända anatomen och fysiologen Valentins an-2 förande mot orthopedien ) framkalla, äfvensom dejf al d:r Lachaise? ) T Men om än den medicmnska utländska litte-P raturen skulle vara obekant, så torde åtminstonel doktor Anmndrees talentfullt skrifna arbete, Apo-E teksväsendet i Sverge, icke undfallit uppmärksamheten. Vore det icke derföre skäl, att läta dels många olyckliga krymplingar åt hvilka hr 8. sä-P ger sig lemna en säker tillflygt få läsa hvad)h nämnde författare anför som bevis på Stockholmskals orthopediska institutets sanningsenliga uppgifter, och!P hvilka andraganden icke blifvit vederlaggda ). d Att åter allmänhetens förtroende till orthopedienb skulle minskas genom blotta nämnandet af ordet !) Jemf. sid. 57 i Frecis physiologique surles cour-If bures de la colonne vertebrale par Lachaise. I ) Die Anspannung schadet dem Allgemeinbefin-ih den, schwacht die Muskeln, lockert die Gelenk-a bänder auf, and beim Aufstehen ist nicht blos die fröhere Schiefheit wieder da, somdern sie wirds oft sehlimrrer als je In dies Verdammungsla Urtheil muss ich auch diejenigen am Körper zu-lfi tragenden Haschinen cinschliessen, welche durchin Extension und Druck wirken. Ich habe Scoliobi sen nie sehlimmer werden sehen, als wenn man jlc die kranken am Tage cine solche Maschine undlu Nachts einen Streckapparat gebrauchen liess, S. 142. b Ueber Paralyse der Inspirationsmuskeln von D:ro Louis Stromeyer. si ?) Durch anhaltenden Streckung z. B. auf einem ti Streckbette die verkärzten Muskeln zu ihrer Nor-k malthätigheit zuröckföhren zu wollen, widerstrai-1a tet dem physiologischen Gesetze, dass jeder Mus-b kel nur durch Uebung, d. bh. durch abwechselndeg Zusammenhziehung. unt Erschlsffung, nicht aberli durch :Ruhe erstarkt. Wir sehen daher auch, dassla Verkrämte, welehe sehr lange auf Streckbetten ge-lir legen haben, nur noch. mehr, als fräöher, sobald sie aufrecht stehen sollen, .zusammensinken. Achnliches gilt von Druekverbänder. Ueberhaupt ergiebt sich -aus den pathologisch anatomischen Verhältnissen der Verkräömmungen der Wirbelsäule von selbst, dass Uebel,-wenn schon Knochenabweichun-a gen in irgend höherem Grade cexistiren, gar nicht 0 zu heilen sind. Tehrbueh der Physiologie deslo; Menschen. Zweiter Band. S. 208. k 1) Textersion, les pressions ne peuvent point aug-lic menter: Paction: des muscles affaiblis; elles nelp peuvent pas davantage retablir Iäquilibre mu-!s sculaire, etc. Precis physiologique sur les cour-!p; bures de la colonne vertebrale. Pag. 108. P ) Hr Andree yttrar: te Mean utgick ifrån den krassa idten, att en krokigA ryggrad på en lefvande menniska ändamålsenligt!te skulle kunna göras rak på samma sätt som en böjd ui jernstång. Man tog derföre sin tillflykt till tvångs-är medel och mächiner. Huru dessa än må appliceras, oc skola de nödvändigt ega en stödjepunkt för mot-Ipi tryckningen på de friska delarne, och denna be-jsa ständiga tryckning medför alltid en skada, som of-lly tast blir af vida betänkligare art än den åkomma,lT som skulle botas. Hos en Person, yngre eller äldre, Jär hvars bröstkorg och ryggrad småningom intagit ensk onaturlig ställning, hafva äfven lika småningom g! musklerna och de inre organerna lämpat sig efter afvikningen och derigenom åstadkommit en för lif-gå vets fortgång alldeles nödvändig relativ symmetri och .. proportion. Den som vill företaga sig alt rätta en sådan benbyggnad efter den mekaniska lagen för C rättandet af krökningar hos böjliga döda ting, nemligen medelst yttre våld, måste komma i strid medst: naturen. Må vi äfven förutsätta, att ett sådant bot-hö ningssätt under särdeles gynnande omständigheter ok någon gång skulle kunna lyckas, så att en krökt tit ryggrad blefve något rakare; huru kommer det då lvå at se ut i en sådan patients inre, huru befinna siglur sjelfva lifsorganerne, lungorna, hjertat och de stora Vi blodkärlen? Jo, i en så beklagansvärd oordning, sn trängsel och förstöring, att det fordras den på ut-!sp vägar outtömliga naturens hela läkande kraft för attfri appebålla den återstående lfsgnistan, under det attvä ortopeden kring land och rike utbasunar sin under-hä kur; ty de inre ädla delarne, som redan utbildatllyt sig i enlighet med benbyggnadens deformitet, kunna !da zenom yttre våld biott skadas och förstöras, men cjgr omskapas. Det går således ej an att behandla lef-vä vande erganismer med led och lineal. — Detta ombo sjelfva principen. Komma härtill offentliga taskspejlig erier, att ej säga skandaler, då dessa inrättningar, för som väl borde vara de mest fridlysta helgedomar, tol ramställa sina beklagansvärda elever, att liksemni iringresande lindansare gifva offentliga skådespel förbri ilmänheten, utan tyifveli afsigt a att derigenom verka I Br jkade anslag och dylikt; så må mean väl med skällict råga, om det kan vara möjligt att gå längre i förFö sätenhet såväl af yrkets helgd som af det värdiga ich ch passande, — Den motbevisning, som vanl!igtvisVa egagnas, såsem förevisande af gipsaftryck, pompösa I fu! jukhistorier, patienters attester och annat hokusCr wokus, bör icke förvilla 088. — — — — — För ortopediska institutet i Stockholm, som njubr er i ärlig inkomst 3,558 rdr bko, utom de ganska mi ryga afgifter, sam de betalande patienterna erlägga, vill innes i sv nska läkaresällskapets årsberättelse för år för 340 p. 88 en redogörelse intagen, rörande resulta-)Ya en af den ortopediska behandlingen. Blott tvänne ras f dessa casus ligga inom min erfarenhet, men, beynnerligt nog, äro begge två i afseende på den ifra vurnalen anförda förbättringen icke öfverensstäm25k rande med sanna förhållandet. Om patienten Carlna! L anföres (p. 58 och 39): till helsa förbättrad ;Någ ll vexten längre, halsen förlängd — puckeln nära förändrad. Pationten, 42 är gammal, erhötl på stitutet ett lifstycke, inrättadt för tryckning på uckeln, med jernplanchetter på främre sidan mot röstet för nottryckningen. Den naturliga följden? lef, att bröstet småningom intrycktes tH den grad. 1 kort efter utskrifningen blodstörtningar började NH finna sig, hvilka under de påföljande åren tidtals AMI erkommo. Utgången var cj svår att förutse. Helt! Näs ligen har dannna oftunda färhätfradan natiaont an I Näd