Aftonbladet – 15 maj 1849, sida 2

) höra upp för nägra dagar tills den gratiösa sylfider hunnit passera krigsteatern. REVY AF TIDNINGARNE. Posttidningen har på sednare tiden lagt sig synnerlig vinning om att uppsamla ur utländska blad alla möjliga historier, ju orimligare desto bättre. Derigenom har hon obestridligen lyckats att stundom föra till torgsrätt pikanta saker den ena dagen, men tillika varit utsatt för dekonfituren att påföljande dag mnödgas gifva sig sjelf dementi. Härom är wisserligen föga att säga, när man en gång för sila känner, att den officielle är det minst tillförlitliga af alla dagblad, när det är fråga om fetstilsbulletinerna, men saken får ett annat utseende då notiser och ledande artiklar al missledande natur meddelas ur utlär och sedan derpå byggas falska slutsatser. — Att t. ex. den ena dagen meddela en spaltiång beskrifning öfver Jenny Linds giftermål och bosättning i Bath (oaktadt engelska tidningar med samma post fullkomligt vederlade denna fabel), samt dagen derpå förklara heia berättelsen för en hoax, är en af dessa små oskadliga hvardagsupptåg, som höra till fetstilskommersens egendomligheter; man öfverser så gerna dermed, att Postgummans svaghet för nyhetskram förleder henne att emellanåt rika vilse; man drar på munnen då hon, efter att den ena dagen hafva trakterat sina läsare med en fullkomligt osannfärdig historia, dagen derpå med ett naivt koketteri vederlägger sig sjelf. Ett annat lika menlöst bruk hos P. T. är att, under form af ett slags beriktigande, meddela obestyrkta rykten, såsom t. ex. historien om att Martins barn återfunnits i ett tillstånd, hvaröfver menskligheten måste rysa,, hvarvid blott tillades, att Posttidningen hade anledning att tro detta rykte vara ogrundadt, da likväl den officielle varit närmast förpligtad att skaffa publiken visshet -om rätta förhållandet; men om delta skett, hade naturligtvis heia fetstilsnotisen gått om intet. Den allvarsammare sidan af saken är, att den offiecielle, tidt och ofta, under masken af faktiska bidrag till dagens politiska historia, meddelar berättelser af det mest partiska och förvillande innehåll. För några dagar sedan har man i Posttidningen läst en berättelse om händelserna i Ungern och Siebenbärgen paf ett ögonvittne, som vittnar om lika stor okunnighet som illvilja. Det är betecknande, att denna smädeskrift emot Korsuth och Bem intages i Posttidningen, oaktadt de sednaste posterna före dess meddelande medfört fiera vederläggningar af de genom hoftidningarne i Wien wspridda historierra om de Bemska truppernas vandaliska framfart. Redan för fiera postdagar sedan berättades af Wienerkorrespondenter, att från Siebenbärgen ankomne flyktingar vitsordat den Bemska armens disciplin och dess befäls grannlaga bemötande mot österrikiska officerare, hvilka till cch med fått sig sina vid reträtten Gqvarlemnade -effekter tillsända under eskort af Biems soldater. Med en sednare post skrifves ytterligare härom följande, under datum Wien den 29 April: Hvilket parti man än må tillhöra, måste man verkänna att ungrarna gå artigt tillväga (sich fein benebmen) och det synes, som om de söka faktiskt vederlägga tillvitelsen att de skulle vilja utvidga barbariets rike ända till Leitha. Vid de särskilda fäktningar, wti hvilka de österrikiska trupperne sågo sig nödsakade Mill skyndsamt återtåg, skickade de ungerska generalerna Honveds, smyckade med hvita pband, uti det österrikiska lägret, för alt återlemna til officerarne det gqrarlemnade bagayet. Ett dylikt förfarande i Stebenbärgen emot ryska officerare skall hafva föranledt de,samma att vid bordet dricka ett glas för gemeral Bem, hvilket likväl hade haft till följd ,deras ögonblickliga arresterande. I anseende till politiska tänkesätt blifva de som qvardröjt vid de af insurgenterna besatta orter vicke det ringaste oroade, äfven om deras tillgifvenhet för kejsarens sak är tillräckligt be,kant. Att den oflicielle så flitigt reproducerar alla sådana berättelser från Ungern, som påtagligen haft till syfte att svärta insurgenternas ledare, men deremot med sorgfällighet undviker att meddela de underrättelser som vederlägga dessa osanningar, vittnar icke särdeles fördelaktigt om dess opartiskhet. Posttidningen för i går glorifierar sig öfver att ett misstag skulle blifvit af Aftonbladet begånget då vi efter utländska blad berättade att Ungern blifvit förklaradt för republik. Härulinnan har P. T. så tillvida rätt, att de med sednaste post ingångne underrättelser synas utvisa all fråga icke varit om att i Ungern införa republikansk regeringsform, utan att ny TIregent skulle utses, sedan Habsburg-Lothringska dynastien blifvit afsatt. Af fredagspostens lunderrättelser kunde likväl någon sådan slutsats icke dragas; man hade utsett en regeringsIpresidenty med ansvarig minister, en åtgärd som tyckes så der temmeligen tyda på republik; Ivi hade derföre ingen anledning alt betvifla Mriktigheten af de uppgifter vi i fredags meddelade efter National-Zeitung,, för den 5 Maj, hvaruti Posttidningen på fjerde sidans tredje Ispalt finner följande ingress, till det. ungerIska manifestet: