Aftonbladet – 14 maj 1849, sida 1

TER ARENA PURE SPE RK SU AED ELISA EI UGC RIU SIV ts vid Storgatan å Ladugårdslandet; i F. Bastmans uti Kryddboden i hörnet af Göthoch Siilpsackarealla sina ställningar till Fredricia. Broskansen . vid Snoghöi har blifvit tagen af avantgardet och armeen bivuakerar på kanonhåll från Fredricia. Den af fienden synnerligt hårdnackadt försvarade bin Gudsöe har blifvit af honom antänd för att betäcka återtåget och är till största delen nedbränd. Samtliga trupperna hafva förhållit sig käckt och till generalens belåtenhet. Vår förlust låter ännu icke sig uppgifvas, men är mindre än den 23 April vid Kolding. De Kongl. preussiska trupperna hafva äfven. under den lifliga fåktningen framträngt mot Veii2j och hafva enligt sednare, men mindre authentika underrättelser besatt staden. Vidare tillägges från Altona den 9 om morgonen: Resande berätta, att antalet af blesserade icke skall: vara obetydligt. Öfver 100 hafva blifvit dels svårt, dels lättare biesserade, och öfver 20 skola hafva stupat, ibland hvilka en preussisk såsom frivillig i striden? deltagande officer grefve v: Schlieben. Den proklamation, som general Prittwitz utfärdat ifrån Cbristiansfeld den 29 April till Jutlands innevånåres, är af följande innehåll: För andra gången inom ett år beträder en tysk krigshär eder jord. Icke fiendtligt sinne mot ser, icke eröfringslust, förer denna här öfver edra gränsor. Tyskarne begära icke, att vara edra fiender eller att tillfoga eder skada. De skola hålla eder fred helig och glädja sig åt edert välstånd, så snart edra tyska grannars fältigheter icke mera kränkas. Tyskland. har gjort allt. för att fredligt lösa den olyckliga striden, men i trots af dess bemödanden har Danmark uppsagt vapenstilleståndet och har tiil lands och sjös anfallit. Endast för att afvärja detta orältvisa angrepp, är jag nödsakad att bringa öfver eder krigets onda. Jag skall sörja för att detta onda erfdast måste kännas i den mån, som eder egen regerings. handlingssätt gör det oundvikligt. De danska krigsskeppen bemäktiga sig de fredliga tyska bandelsfartygen och ingripa derigenom störande i Tysklands välstånd och industri. I länderna vid Österoch Nordsjön lider handelsståndet odrägliga ;förluster och många tusende hemsökas af nöd och försakelser, Deras klagan mäste rättvist afhjelpas. Jag skall i Jutland försäkra medlen för ersättningen af dessa förluster som danska sjömakten tillfogar tyska sjöfarten. Samtlige publike myndigheter och presterskapet uppmanas härmed att förblifva på sina poster och ordentligt fullgöra de der nödiga anordningar, äfvensom attmedverka till allmänt lugn inom sina embetsområden. min sida har jag anbefallt alla militärmyndigheter, att låta på allt möjligt sätt skona och underlätta innevånarne. Att emot edra Personer och eder egendom intet våld skall utöfvas, derom försäkrar mig de krigares pröfvade manstukt och ära, som af mig anföras. (Undertecknadt): ÖOfserbefälhafvare öfver tyska rikstrupperna i SlesvigHolstein, v. Pritiwitz. Generallöjtnant. Såsom civilkommissarius i Jutland har dit . afrest den bekante Bargum. Ifrån staden Slesvig skrifves under den 8 dennes: Under det att våra sjukhus fyllas med sjuke och lindrigt sårade från Flensburg samt vi hela denna dagen hört kanonskott, : som torde härröra från ett anfall på Alsen, . har ståthållarskapet i dag emottagit underrättelsen om en ny tillkämpad men svårt vunnen seger öfver danskarna vid Fredricia. Derefter lemnas en något skrytsam variation af hvad i den officiella bulletinen här ofvan berättats. Den berättelse, som från Slesvig lemnas angående striden vid Gudsö-passet den 3 dennes (se A. B. sistl. fredag), är nära öfverensstämmande med den danska berättelsen. Endåst ett tillägg, att danska armeen skulle på aftohen i stärka kolonner anryckt mot Kolding, vär, såsom det ock sedan visat sig, alldeles ogrundadt. . . ; Sedan general Prittwitz inryckt i Jutland med de i Slesvig förut varande rikstrupper, har hessiske generallöjtnanten Bauer med de under hans befäl nyligen tillkomna rikstrupperna intagit de förras ställning vid Sundevit: FRANKRIKE. Republikens årsfest firades den 4 Maj i Paris med officiell ståt, i allt lugn. Festens medelpunkt var Place de la Concorde, der man med tillhjelp af 500 arbetare i nio dagar hade förberedt allt på bästa sätt. Luxor-obelisken var prydd såsom ett altare och. betäckt af ett gyllene tält, som var af Cambon måladt med symboliska bilder och uppburet af fyra byzantinska lansar. Statyer voro uppställda på estradens trappa, på hvilken nationalförsamlingen, kassationsdomstolen, universitetet, akademien 0. s.v. hade fått sig platser anvisade. Invalidernas kanoner signalerade nationalförsamlingens ankomst. Ministrarne, de andlige m. fl. reste sig upp. Linietrupperna och nationalgardet defilerade samt helsade altaret under utrop: . Lefve republiken! Presidenten Bonaparte ankom, till häst, i nationalgardets seneralsuniform, och satte sig emellan nationalförsamlingens president och vice Ppresidenten Boulay. Det vigtigaste vid bela festen var, att amnesti gafs åt 1228 Juni-insurgenter. 4 I Dijon föreföllo -vid samma festers firande oroligheter, som påstås vara anställda af sociaisterna. — Till straff bar emedlertid hela haionalgardet derstädes blifvit upplöst, De socialistiska bladen innehålla vidlyftiga verättelser om förefallna oroligheter i det 7:e ätta infanteriregementets käsern, föranledda f en arresteringsorder, som för subordinationsyrott blifvit utfärdad mot den socidlistiske valkandidaten, underofficern Boichot. Utan att: kta disciplinens bud, hade de dembkrätiska oldaterna tilltvungit sig Boichots frigifvande. smedlertid berättar vEstafetten, att Böichot eke blifvit ställd på fri fot, utan förd till incennes; men medgifver, att. några druckna oldater verkligen försökt befria honom. Den:e lätta bataljonen har ock blifvit aflägsnad: ån Paris. 3 ; Underrättelsen om general Öuvdinots första: lisslvekade försök att INntåga i Rom den 80