Megret har sagt, att fästningen ej kan hålle sig öfver ålte dager, om så här går på... Ilan måste falle om söndag, anners är mycket förfeledt... som ni seden skall få veten... tillade den okände, kastade sig på hästen och försvann, emedan några personer nalkades. ... Det såg verkeligen ut, som kung Carls bröst varit stålsatt mot hvarje ärligt fiendtlig kula... Stjernros fortsatte sin vandring. Den, hvars steg bortskrämde den förklädde mannen, var ingen annan än Cronstedt... Stjernros omtalade sitt möte. Fy, för tusan!, utropade Cronstedt; det är nedrigt af den uslingen att trakta efter svågerns lif, hvilken blott gjort honom godt! Annat är det med oss... Vi hafva oförrätter att hämnas. Så är det. Men, Cronstedt! kan du förklara mig, hvarför Bernhard är med i vår sammangaddning ..-. Har kungen varit för nådig ...? eller vill ban genom det snart blifvande nya herrskapets gunst vinna Elisabeth... så ränner jag värjan igenom honom, vore det ock inför sjelfva altaret!, Var lugn! Du har ju deras löfte! Åh, det får han lika lätt som jag! Vid samma tid funderade Megret och Siquier med hvarann om ett och annat, som föreföll dem underligt här uppe i det kalla landet. Må djefvulen ta mig!, utbrast Megret, om jag förstår de här svenskarne... Vilja mörda en sådan kung? Har icke funnits sedan Carl den store, sådan man!... Annat är det med 08s... Vi äro utländningar, kunna göra vår lycka... Men, det tillstår jag, vore jag som :.. ,Tyst! afbröt Siquier, der kommer någon !, Bagatell! Det är en underofficer; inte kan han fransyska. Den andra dagen kom, men gaf intet tillfälle. Det var, som hade en här af englar omgifvit konungen. Creutz följde Megret, som var sysselsatt i trancheerna, alla slags vapen voro till hands, men ingen läglighet. Carl gick oskadd ur faran. Megret bvisslade och sjöng... Oh, min vän! utbrast han slutligen, det är åt mig ni sparar skottpengarne... (Forts. följer.)